Kärnreaktorer kan driva framtidens rymdfarkoster

Läs rymdchatten med astronomen Urban Frisk vid Rymdbolaget.

Vi ser bara en liten bråkdel av det som finns i rymden kring oss och nästa bemannade rymdresa går sannolikt till månen.

Det var några av frågorna som besvarades av Urban Frisk vid Rymdbolaget.

Här är rymdchatten i sin helhet.

helskärm

viktor säger: har du sett rymdgubbar?

Urban Frisk säger: Dom enda rymdgubbar jag sett är astronauter

Rolle säger: Hej Urban. Jag har läst att NASA m.fl endast klarar att bevaka 5% av rymden och ev föremål som kommer mot Jorden. Är det så?

Urban Frisk säger: Man använder radar för att veta vilka föremål som går runt jorden nära oss och där ser man kanske så cm stora föremål. Rymden är gigantisk och jämförelse så är området rund jorden ingenting. Så svaret blir mycket, mycket mindre än 5%

Jenny säger: Kommer människan bo på andra planeter?

Urban Frisk säger: Jag tror att om vi inte lyckas ta död på oss själva så kommer vi att ha människor på till exempel Mars. Fast långt innn dess på Månen som ju ligger mycket närmre.

jenny säger: Om du vågar dig på en gissning, hur lång tid tror du det tar innan vi hittar en planet som liknar vår?

Urban Frisk säger: De metoder som nu hittar massor av planeter fungerar för stora planeter som ligger nära dess sol. Planeter som våran fins det helt säkert massor av det är bara väldigt svårt att se dem. Har man väldi tur med ett bra teleskop kan man se en planet passera framför dess sol. Jag tror kanske om 10 år.

david säger: hej,finns det ingen botten i rymden?,eller är det helt obeskrivligt oändligt stort?

Urban Frisk säger: Upp och ner säger vi för att dras av jordens tyngdkraft mot centrum men det som är upp för oss är ner för dem i Australien. I rymden finns ingen rikting på det sättet. Det tror om rymden idag är att den inte är begränsad förutom att vi inte kan se allt på grund av expansionen.

Rilleman säger: Det står klart att man behöver bättre framdrivningsmetoder om man skall resa långt i rymden. Vilka metoder överväger man idag, respektive inför framtiden?

Urban Frisk säger: Att åka runt i solsystemet är går hyggligt bra. Avstånden räknat med ljusets hastighet är i timmar. Men avstånden mellan stjärnorna är gigantiska till tusentals år bara i vår galax. För att förbättra hastgheten i solsystemet kan man tänka sig kärnreakationer men ingen utveckling pågår just nu.

fredr säger: Hej Urban. Vilka är de största planerade projekten som är på gång i den internationella rymdindustrin. Hur ser det t.ex. ut med NASA:s bemannade Mars-resor, är något på gång?

Urban Frisk säger: Kina har beslutat åka till månen. NASA tittar på samma sak. Inga fasta planer finns till Mars.

Magnus Sandberg Sate säger: Finns det andra svenska astronauter som står i kö förutom fuglesang?

Urban Frisk säger: Nej

Niklas säger: Vad finns det utanför sista delen vi kan se med hjälp av utrustning ? Vad tror du finns längst ut ?

Urban Frisk säger: Eftersom ljuset går med begränsad hastighet så tittar vi samtidigt bakåt i tiden när vi ser långt bort. Den kosmiska bakgrundsstrålningen finns efter några hundratusen år efetr Big Bang, längre bakåt = utåt kan vi inte se.

Hampus säger: Hur tror du att den framtida rymdforskningen kommer se ut? Och vilka ställen kommer bli hetast att utforska?

Urban Frisk säger: Jag tror att undersöka hur andra solsystem och planeter ser ut blir mycket spännande och ger nog många överaskningar.

Moderator säger: Och här måste vi tyvärr bryta, eftersom Urban Frisk måste gå. Tack Urban och tack alla som chattat, tyvärr har vi inte hunnit besvara mer än en bråkdel av frågorna. Chatten läggs ut i sin helhet strax.

Gagarin första människan i rymden

Christer Fuglesang var drygt sexmånader gammal när ryssarna skickade upp satelliten Sputnik i en bana runt jorden den 4 oktober 1957.

Det innebar startskottet för rymdkapplöpningen mellan Sovjet och USA som hela världen följde.