”Fler brott kommer inte att lösas”

Publicerad 2012-03-21

Det blev ett ja.

EU:s datalagringsdirektiv införs i Sverige från den 1 maj – trots protester.

– Vi har jäkligt lång väg att gå innan integritetsfrågor står högt på alla partiers dagordning, säger Fredrik Federley (C), en av få borgerliga riksdagsledamöter som röstade nej.

Fredrik Federley.

Riksdagen röstade i dag som väntat ja till att genomföra direktivet om datalagring i Sverige.

233 röster var för, 41 röster var emot och 19 röster lades ner.

Det innebär att svenska telefon- och internetleverantörer från den 1 maj är skyldiga att lagra information om alla sina kunders trafik.

Något som behövs för svensk och internationell brottsbekämpning, enligt den politiska majoriteten.

Öppet kritisk

Men telecomoperatörer, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Centerpartiet samt alla politiska ungdomsförbund håller inte med.

– Jag tror inte att det här kommer göra att fler brott klaras upp. Men visst, det återstår att se, säger riksdagsledamoten Fredrik Federley (C), 33, som varit öppet kritisk till direktivet i flera år.

2008 kände han sig tvingad av partiledningen att rösta för FRA-lagen. I går röstade Centerpartiets riksdagsgrupp i genom att gruppen ska rösta för direktivet, trots att partiet på sin stämma beslutat att vara emot.

Syldig att införa direktivet

Men Federley gick emot partilinjen. Han var en av tre C-ledamöter som röstade nej. De andra två som gick mot partiets linje var Abir Al-Sahlani, 35, och Rickard Nordin, 28.

Sverige har egentligen varit skyldig att införa direktivet senast 2007, efter beslut från EU. Men lagringen har varit kontroversiell i Sverige och Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har skjutit upp införandet med en minoritetsbordläggning.

– Integritetsfrågor borde vara lika högt upp på agendan som miljöpolitiken och jämställdhetspolitiken. Det är de inte, det är synd, säger Federley.