Näthatare kan lätt komma undan

Det räcker inte med en ip-adress.

Inte heller att lokalisera datorn som hat- och hotmejlen har skickats ifrån.

– Det krävs bevisning för vem som använt datorn just vid det aktuella tillfället, säger kammaråklagare Jerker Asplund. 

Låga straff och höga beviskrav gör att utredningar kring hat och hot på nätet ofta stannar vid en nedlagd anmälan. För att kunna lagföra gärningsmannen måste personen kunna bindas till båda datorn och tillfället då texten skrevs.

– Som reglerna ser ut i dag är många fall av näthat inget som polis och åklagare ens ägnar sig åt, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt.

Kan göra husrannsakan

Om mejl eller inlägg skickats från en server inom Sverige ökar dock chanserna.

– Ofta går bolaget som står bakom ett forum eller liknande med på att ge oss ip-adressen som hotet skickats från, och vi kan även göra husrannsakan för att få fram den. Men det finns fortfarande bevissvårigheter; exempelvis kan ip-numret gå till en router som delas av många användare, eller så kan gärningsmannen ha utnyttjat ett oskyddat trådlöst nätverk, säger kammaråklagare Jerker Asplund.

Har ett mejlprogram eller chattforum sin server utomlands blir det ännu svårare.

– Då behöver vi hjälp från bolagen eller landets rättsliga instanser, vilket kan vara svårt i bland. Samarbetet mellan länder och stora företag måste öka om vi ska kunna utreda den här typen av brott, säger Asplund.

Därtill sätter tekniska lösningar, exempelvis program som pekar ip-numret till helt andra delar av världen, ofta stopp för utredningsarbetet. Den som vill vara anonym på nätet kan lätt se till att vara det.

– Jag tror att man måste se det här som en kulturfråga. Saker folk ger uttryck för på nätet är kanske ingenting de skulle säga öga mot öga. Det är möjligt att vi befinner oss i en omställningsfas just nu och att det blir bättre i framtiden. Men jag tror egentligen att det enda realistiska sättet att får slut på näthatandet är att alla säger ifrån ordentligt - varje gång, säger Mårten Schultz.

”Större civilt ansvar”

Han hoppas också på en folkrörelse där människor i högre grad tar ansvar för sina rättigheter och stämmer dem som hatar och hotar på nätet.

– De juridiska möjligheterna är underskattade. Jag ser gärna ett större civilt ansvar där du själv kan gå till domstol och kräva din rätt.

Kammaråklagare Jerker Asplund säger att den här typen av brott i dagsläget kräver stora insatser - för ett litet straffvärde.

– Straffskalan för olaga hot är böter eller fängelse i högst ett år. Men generellt kan man säga att de vanligaste påföljderna är dagsböter eller villkorlig dom, säger han.