”Krispolitikens” vinnare: Höginkomsttagarna
Sverige går mot en tre år lång lågkonjunktur, meddelade finansminister Elisabeth Svantesson i dag. Men några större satsningar för att lindra plågorna görs inte.
Barnfamiljer får 720 miljoner kronor samtidigt som skatten för de med högst löner spås sjunka med över 10 miljarder på två år.
“Vi befinner oss i ett jättebesvärligt läge”, sade Elisabeth Svantesson när hon presenterade statens vårbudget. Det är nog en bedömning som många svenskar kan instämma i.
Finansministerns nya prognos är att ekonomin sjunker med 1 procent under 2023. Samtidigt spås inflationen under hela året bli 8,8 procent. Svenskarna kommer alltså att bli rejält fattigare.
Enligt Elisabeth Svantesson kommer Sverige att befinna sig i en lågkonjunktur under hela 2023, 2024 och 2025.
Vad gör då regeringen? Väldigt lite.
Detta är ingen politisk värdering, utan mer en matematisk observation.
Kostnaden för de satsningar som regeringen gör i budgeten summerar till 4 miljarder kronor. Det motsvarar 0,3 procent av statens budgeterade utgifter på 1 252 miljarder i år. Kort sagt: felräkningspengar.
720 miljoner kronor går till barnfamiljer med bostadsbidrag, 719 miljoner går till vuxenutbildning, 660 miljoner till försvaret och 50 miljoner till Arbetsförmedlingen plus lite annat duttande.
Försiktigheten motiveras enligt Elisabeth Svantesson av inflationen. Regeringen måste visa återhållsamhet för att den inte ska förvärras ytterligare, enligt finansministern.
Men lika viktigt vad som görs i en budget är vad som inte görs, särskilt i tider av hög inflation.
Det är lätt att gå vilse i siffrorna, men även att vilseleda. Det gjorde sig möjligen finansministern skyldig till när hon pratade om bidragen till kommunerna.
De 12 miljarder extra som kommunerna fick i höstbudgeten beskrevs som ett “historiskt tillskott” och en “stor satsning”.
I själva verket var ökningen en minskning efter att inflationen kalasat färdigt på pengarna.
Enligt budgeten kommer bidragen till kommunsektorn de facto sjunka med drygt 20 miljarder mellan 2022 och 2025 och kommunerna gå med 109 miljarder i underskott mellan 2023-2026.
Finansministern lovade att ”återkomma” till hösten.
Inflationen har också en rad andra automatiska effekter som är lätta att missa.
En är att olika bidrag automatiskt räknas upp med inflationen, det gäller till exempel försörjningsstöd och garantipension.
Inflationen påverkar också skatter, inte minst den statliga inkomstskatten.
Eftersom det så kallade prisbasbeloppet räknats upp har gränsen höjts för när den statliga skatten börjar tas ut, om inte reglerna ändras.
En person som tjänar över 60 000 kronor får i år 1 417 kronor i lägre skatt varje månad.
Av regeringens budget framgår att statens intäkter från statlig inkomstskatt väntas minska med 10,5 miljarder eller 18 procent mellan 2022 och 2024.
Under samma period väntas de kommunala inkomstskatterna öka med 7 procent eller 58 miljarder. För medelklassen syns inga skattelättnader.
I en liten bilaga till budgeten redogör regeringen för hur politiken påverkar inkomsterna i olika grupper när effekterna av inflationen räknas in.
De stora ”vinnarna” mellan 2022 och 2023 är studenter, vars inkomster bara faller 0,1 procent, följt av personer som får sjukersättning på lägstanivå och de som lever på ekonomiskt bistånd vars inkomster faller 1,9 respektive 2,4 procent.
Ingen i dessa grupper har det nog alltför fett, för att använda ett populärt uttryck, eftersom de drabbas hårdare av exempelvis dyrare mat där priserna stigit 20 procent.
Men även den som tjänar 60 000 kronor i månaden tillhör de relativa vinnarna tack vare skattesänkningen, med en inkomstminskning på 2,7 procent under 2023.
Det kan jämföras med att inkomsten för en löntagare som tjänar 40 000 sjunker 4,3 procent efter inflation och att den faller 7,5 procent för någon med 45 000 i månaden som går på a-kassa.
Elisabeth Svantessons problem är inte brist på pengar, tvärtom.
Regeringen spår att den offentliga sektorns skuld minskar med 130 miljarder fram till 2026 och till nya rekordlåga nivåer i förhållande till BNP.
Sammanfattning: de kommande tre åren kommer bli de tuffaste ekonomiska tiderna på 40 år för medborgarna och de bästa på 40 år för staten.
För finansministern Elisabeth Svantesson kan detta se ut som ett drömläge. För politikern Svantesson kan det bli en mardröm.