Två år sedan terrordåden

Linda Hjertén

, 

Nivette Dawod

Det har gått två år sedan Anders Behring Breivik, 34, sprängde regeringskvarteren i Oslo och sköt för att döda på Utøya.

77 personer miste livet.

Kvar är de överlevande – med djupa sår och en ny syn på landet Norge.

Två år har gått sedan Anders Behring Breiviks bomb briserade i centrala Oslo, och ungdomarna på det norska Arbeiderpartiets ungdomsförbund, AUF, mötte samme terrorist på ön Utøya där de hade sitt sommarläger.

Han dödade sammanlagt 77 personer, och dömdes i Oslo tingsrätt till 21 år i fängelse med förvaring.

Samtidigt som de överlevande bearbetar sorgen efter terrordådet kämpar många av dem också med att leva vidare i ett förändrat Norge.

En av dem, Andrine Johansen, 18, har just orkat genomföra sitt första läger med AUF, det här året på Gulsrud i stället för på Utøya, efter tragedin. Det var nära att hon ställde in, hon trodde inte att hon skulle orka.

– Jag minns inte så mycket av tiden precis efter den 22 juli 2011, men blir fortfarande rörd till tårar när jag ser bilder av roshavet utanför Domkyrkan. Det är viktigt att vi tar med oss den styrkan vidare, säger hon till Verdens gang.

Gömde sig på toalett

Tore Sinding Bekkedal, 25, överlevde Anders Behring Breivik genom att gömma sig inne på en av toaletterna i stugan på Utøya. I dag återvänder han till ön för en minnesceremoni.

Det är med blandade känslor.

Han kommer att vara alldeles i närheten av platser där flera av hans vänner tagit sina sista andetag. Men han försöker att inte tänka så.

– Utøya får inte definieras av skjutningen. Utøya för oss är vår politiska verkstad. Något som representerar socialdemokratin, och demokrati över huvud taget. Det kanske är svårt att förstå för andra. Men det är viktigt för oss att markera det, säger han.

Viktigt att engagera sig

De senaste två åren beskriver han som att han tagit ”en sakta väg tillbaka till livet”. Han har tagit på sig en tyngre roll inom AUF, som styrelseledamot i AUF Oslo, vid sidan av jobbet som tv-tekniker.

– Förut var AUF och politik en hobby för mig. Och så plötsligt fick vi en extrem demonstration av när någon använder sin politik på det värsta möjliga sättet. Det kändes viktigt att engagera sig ännu mer efter det.

Han är inte säker på att Norge som land riktigt förstått vidden av den allvarliga händelsen den 22 juli för två år sedan.

– Jag tror nästan att vi har förträngt verkligheten i den här händelsen.

Debatten har förändrats, tycker han. Människobilden har blivit mörkare.

–  Behring Breiviks syn på muslimer och islam har blivit för nära, den har blivit acceptabel som politisk diskurs. Fremskrittspartiet har gjort den till ett accepterat mått att debattera på i det norska samfundet. Det känns så vanskligt.

”Kanske till och med är lite värre”

Även Ali Esbati, svenska Ung Vänsters tidigare ordförande, som var på Utøya den 22 juli 2011 tycker att främlingsfientligheten har kommit tillbaka till den norska debatten, skriver han på Aftonbladet kultur i dag.
– Nu är vi i ett läge där den främlingsfientliga debatten inte skiljer sig mycket från hur det var innan, den kanske till och med är lite värre. Det finns väldigt mycket kvar att göra. Men samtidigt är det fler som har förstått att det finns en miljö som den islamofobiska miljön och att den är mycket mycket större än bara Anders Behring Breivik.

Han minns dagen på Utøya tydligt.

– Jag tänker ofta på det som hände och de konsekvenser det har fått och borde ha fått och den ohyggliga sorgen som många har att handskas med.

Tänkte säga nej

För Geir Lippestad blev uppgiften snabbt tydlig efter terrordåden.

Dagen efter terrordådet, den 23 juli 2011, fick han veta att Anders Behring Breivik begärt honom som försvarsadvokat.

– De första sekunderna efter att jag fått samtalet var första tanken att nej, det här gör jag inte. Det var en så brutal händelse. Men min fru, som är sjuksköterska sa till mig att om Breivik hade kommit in till hennes sjukhus, skottskadad, så hade hon inte vägrat att vårda honom, så varför skulle jag vägra att försvara honom. Alla har rätt till ett försvar.

Inte tagit diskussionen på allvar

I tio veckors tid, genom ett av de största rättsfallen i Norge i modern tid, satt han bredvid sin klient i Oslo tingsrätt.

Har Norge och resten av världen lärt sig något av händelserna den 22 juli?

– Både ja och nej. Breiviks politiska budskap var att han önskade sig ett segregerat Europa och när man ser runt om i Europa så vinner fascismen mark på många ställen. Diskussionen om rasism och ett multikulturellt samhälle, den har vi inte tagit på allvar efter den 22 juli.

I dag hoppas han att de som drabbats av terrordåden kan minnas sina anhöriga på ett bra sätt.

– Och så hoppas jag att vi tänker på hur viktiga de värderingar vi har i ett demokratiskt samfund, som medmänsklighet och mänskliga rättigheter, är.