Därför är det så svårt att få ut hjälpen

Flaskhalsar, revirpinkande och de många drabbade försenar utdelningen

Varför kommer inte hjälpen fram snabbare?

Frågan är på allas läppar. Alla förfäras och förvånas.

Egentligen är det inte så konstigt.

Wolfgang Hansson.

Tänk er ett land där nästan ingenting fungerade före jordbävningen. Tänk er ett land där tre miljoner redan fattiga drabbas av en av tidernas värsta naturkatastrofer.

Hjälpens svårighet att nå ut är en kombination av flaskhalsar och den enorma mänga människor som är drabbade.

Flygplatsen. Den är inte dimensionerad för den mängd flyg som behövs för att föra in förnödenheter och hjälparbetare. Brist på flygbränsle gör att alla plan inte kan tankas direkt. Många plan avvisas.

Den hjälp som trots allt kommer in fastnar på flygplatsen. Det finns inte tillräckligt med tung utrustning för att snabbt lasta av planen. Lastbilar för att distribuera hjälpen är för få.

Säkerhetsläget. Kriminaliteten var redan tidigare hög i Port-au-Prince. Nu gör desperata människor vad som helst för att komma över mat och vatten. Liksom kriminella gäng som vill tjäna en hacka. Biståndsarbetare blir attackerade när de delar ut förnödenheter. Då ställer de in. Delvis kommer maten inte ut för att ingen vågar dela ut den.

Förhoppningsvis blir situationen bättre när alla amerikanska soldater är på plats.

Hamnen är svårt skadad. Den kan inte ta emot de fartyg som skulle kunna föra in stora mängder hjälp och tunga fordon för att distribuera den.

Vägarna. Usla redan från början och ännu mer svårframkomliga efter jordskalvet.

Organisationen. Många ledande personer dödades eller skadades i jordbävningen. Haitis polisledning existera inte längre. Många av FN:s chefer på plats ligger under rasmassorna. De som överlevde är i ett chocktillstånd. Hjälparbetet måste i praktiken organiseras helt från grunden. Av människor som kommer från en rad olika länder och organisationer som alla vill pinka in sina revir. Klart det blir kaos till en början.

Omfattningen. En del hjälp når trots allt ut. Mat och vatten delas ut. Folk får läkarvård. Svårt skadade evakueras. Men det märks knappt för behoven är så enorma. Om 10 000 människor får hjälp under en dag men det är tre miljoner som är i behov blir känslan givetvis att hjälparbetet är helt lamslaget.

Därmed inte sagt att hjälparbetet inte borde kunna fungera bättre. Att inte smärtstillande och andra mediciner kan distribueras till de få sjukhus som fungerar känns märkligt.

FN:s säkerhetsråd träffas ikväll till ett extrainkallat krismöte för att diskutera hur hjälparbetet ska förbättras. Även EU håller ett extra krismöte i dag för att diskutera Haiti.

Inget av dessa möten lär omedelbart förändra situationen i Haiti.

När landets egna myndigheter är helt utslagna så kan varken FN eller någon annan på kort tid fixa allt som behöver göras i en så omfattande katatstrof. Det är den krassa verkligheten.