Svensk forskare får Nobelpriset i kemi
Publicerad 2015-10-07
Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar delar på årets Nobelpris i kemi.
De belönas för sina ”mekanistiska studier av dna-reparation”.
Upptäckterna används för att utveckla cancerbehandling.
– Jag är lyckligt lottad, säger svensken Tomas Lindahl på presskonferensen.
Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar delar på årets Nobelpris i kemi.
– Jag känner mig lyckligt lottad och stolt, säger Tomas Lindahl när han intervjuas över telefon från London.
Lindahl startade sin forskning på Karolinska institutet i Stockholm.
Trion får priset "för att de på molekylär detaljnivå har kartlagt hur celler lagar skadat dna och felsäkrar den genetiska informationen".
Tomas Lindahl är verksam i Storbritannien.
– Årets pris handlar om cellens verktygslåda för att reparera dna, sade Göran K Hansson, Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare, när han presenterade pristagarna vid en presskonferens.
Lindahl: Stolt och tacksam
Arbetet har gett fundamental kunskap om hur den levande cellen fungerar och ligger också till grund för exempelvis utveckling av nya cancerbehandlingar, enligt Vetenskapsakademin.
Lindahl är 77 år gammal och född i Stockholm.
– Jag hoppas att det uppmuntrar svensk forskning genom att detta är grundforskning som började på Karolinska institutet och det är basen för allt jag har gjort senare och jag är mycket stolt och tacksam över att ha tränats på Karolinska institutet, säger Tomas Lindahl, som själv är medlem i Kungliga Vetenskapsakademin.
Men han tror inte att det går att reparera dna till den nivån att vi når evigt liv.
– Evigt liv tror jag inte på, säger Tomas Lindahl.
Däremot är det viktigt att hitta teknik för att möta allvarliga sjukdomar som cancer, fortsätter han.
– Vi vill selektivt döda cancerceller. Vi måste förstå hur de försvarar sig så att vi kan inaktivera cancercellerna utan att skada de celler som är vår egen kropp. Det gör man genom selektiva behandlingar, säger Tomas Lindahl om sin forskning.
Senast en svensk tilldelades ett vetenskapligt Nobelpris var 2000, då Arvid Carlsson prisades för sin forskning om signalsubstanser i nervsystemet.
”Beroende av dna-reparation”
Skador på vårt dna inträffar varje dag, hela tiden. Det skulle vara ödesdigert om dessa skador inte reparerades, förklarade Sara Snogerup Linse, ordförande i Nobelkommittén för kemi.
– Livet så som vi känner det är totalt beroende av dna-reparation, sade hon.
De andra två pristagarna är verksamma i USA. Amerikanen Paul Modrich vid Howard Hughes Medical Institute och Duke University School of Medicine i USA. Aziz Sancar är den första turkiska forskare någonsin att tilldelas ett vetenskapligt Nobelpris och jobbar vid University of North Carolina.