God beredskap – ett 74-sidigt avtal

Peter Kadhammar

helskärm

Sveriges beredskap är god, meddelade folkhälsominister Maria Larsson när hon mötte pressen i regeringskansliet i går.

Hon använde inte Per Albin Hanssons berömda lögn frånandra världskriget, men budskapet var detsamma:

– Svenska folket ska känna sig tryggt, sa Larsson.

På andra sidan stan, i ett skåp hos socialstyrelsen på Lilla Essingen, finns några papper som ska garantera fosterlandets trygghet. I utredaren Anita Lundins kontorsmodul ligger ett kontrakt som socialstyrelsen skrivit med medicinjätten Glaxosmithkline, förkortad GSK, som har 100 000 anställda och verksamhet i 117 länder.

GSK lovar att förse Sverige med 18 miljoner doser vaccin, två för varje svensk, så snart regeringen säger till. När vetenskapen vet hur svininfluensans genetiska kod ser ut kan Maria Larsson, om hon anser det nödvändigt, lyfta luren till GSK i England och säga:

Kör!

Efter tre månader börjar leveranserna av vaccinet och efter ytterligare tre månader har vi fått allt vi behöver.

Så beskrev socialstyrelsen processen när jag ringde i förrgår.

Det låter onekligen fantasieggande. Beredskap definierades förr i tiden som enorma lager läkemedel, olja, mat, kläder... under influensaepidemin ”asiaten” 1957 framställde statens bakteriologiska laboratorium skyndsamt vaccin som testades på värnpliktiga.

I dag definierar vi god beredskap med ett 74-sidigt kontrakt vars första sida är märkt ”Private and Confidential” och vars sista sida pryds av några namnunderskrifter.

– Det här avtalet är bättre än jag trodde var möjligt, sa Martin Holmberg, läkare på socialstyrelsens smittskyddsenhet till mig.

När jag ställde frågor till Maria Larsson, som lät som om hon eftersträvar titeln trygg- och trivselminister, blev saken mer komplicerad.

Fler länder än Sverige har slutit avtal med GSK. Det är inte bara för Larsson att beställa vaccinet.

– GSK kommer att fråga de länder som tecknat avtal om man ska sluta tillverka vanligt influensavaccin och börja med det nya. GSK vill att en majoritet ska vara med på beslutet. Det blir ett slags omröstning mellan länderna.

Hur många är det? Vilka är de?

– Det vet vi inte. GSK talar inte om det, sa Maria Larsson.

Det låter märkligt för att inte säga skrämmande att europeiska stater litar så blint på ett multinationellt företag när det gäller folkhälsan.

Å andra sidan: Det är första gången vårt land har haft ambitionen att varenda kotte ska vaccineras – om det blir en världsomspännande epidemi.

Två gånger dessutom.