Sambon: Jag tänker på honom hela tiden
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-09-12
GÖTEBORG. De träffades när de gick i högstadiet.
De höll ihop tills Peter Sjögren mördades, tretton år senare.
– Det går inte en dag utan att jag tänker på honom, säger Marie, 53.
Peter och Marie var bara tonåringar, 14 och 15 år gamla, när de träffades första gången på en semesterresa till Kanarieöarna. Båda var där med sina föräldrar och syskon för att sola och bada.
– Vi föll för varandra, trots att vi var så unga, säger Marie.
Men semestern tog slut och de båda tonåringarna åkte hem till sina respektive hemstäder. Avståndet var ett problem, så klart.
Skrev brev
– Vi började brevväxla, sedan träffades vi och blev ihop på riktigt, säger Marie.
Paret bodde tillsammans i flera år i en lägenhet på Storgatan i Göteborg.
Till den där morgonen i oktober 1983.
– Jag hade jobbat natt och Peter hade varit ute med en kompis. På morgonen ringde en polisman på dörren. Han berättade att Peter var död.
Marie fick en chock och mådde länge mycket dåligt. Hennes ungdomskärlek och partner sedan tretton år var död.
– Det är svårt att beskriva vad jag kände. Man blir en annan människa efter att ha varit med om något sådant.
Rör upp känslor
Fortfarande, nästan 25 år efter mordet, tänker hon på sin Peter varenda dag. Hon säger att gripandet av en misstänkt mördare rör upp en massa känslor.
– Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva den här dagen. Jag hoppas bara att det inte är någon jag känner. Det har jag varit rädd för i alla år.
Om den anhållne mannen åtalas och det blir rättegång, kommer Marie att närvara.
– Ja, jag tror det. Jag kommer nog inte att kunna låta bli.
Fotnot: Marie är ett fingerat namn.