Regiontoppar i S och M varnar för vårdkris – vädjar till regeringen om stöd
Publicerad 2023-05-26
Sex högt uppsatta regionpolitiker inom Socialdemokraterna och Moderaterna i södra Sverige går samman för att försöka förmå finansminister Elisabeth Svantesson (M) att snabbt öppna plånboken.
I ett brev till regeringen varnar de för drastiska neddragningar i välfärden om staten inte skjuter till mer pengar.
– Det hade varit bäst om vi kunde få stöd redan i år. Det är tufft, säger Moderaternas Carl Johan Sonesson.
Den höga inflationen plågar Sverige.
Kommuner och regioner har varnat för att det ekonomiska läget kan slå hårt mot välfärden i flera delar av landet och rejäla miljardunderskott är att vänta enligt arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR.
Nu går sex höga regionpolitiker inom Socialdemokraterna och Moderaterna i södra Sverige samman för att försöka förmå finansministern att agera i krisen.
– I nuvarande situation behövs en tillfällig finansiell hjälp av staten för att mildra den akuta ekonomiska krisen, skriver regiontopparna i brevet som Aftonbladet tagit del av.
– Drastiska åtgärder som att stänga ner delar av eller hela verksamheter för att klara av en lågkonjunktur är inte rimligt eller ansvarsfullt, står det vidare i brevet.
Brevskrivarna kräver nu besked om stöd för både 2023 och 2024.
Interna krav
Ett annat krav är att regeringen temporärt gör om flera riktade statsbidrag till generella, så att regionerna kan disponera pengarna till de delar av välfärden som lider mest av det ekonomiska läget.
Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande i Region Skåne, kräver nu att hans finansminister ska agera.
– Ett temporärt stöd, ungefär som den förra S-regeringen gjorde med coronastödet, är rätt för regeringen att göra så att man kan värna välfärdens kärna, säger han.
Enligt brevskrivarna har den höga inflationen lett till stora kostnadsökningar och att kostnaderna för pensionerna stiger för regionerna. Nu behövs täckning för de kostnaderna, anser Carl Johan Sonesson.
– Det hade varit bäst om vi kunde få stöd redan i år. Det är tufft, säger han.
Även Christina Mattisson (S), regionstyrelsens ordförande i Region Blekinge, beskriver ett utsatt läge för vården.
– Regeringen måste tänka om. Det finns massor med riktade statsbidrag som vi tycker ska göras om till generella i det här krisläget. Vi i regionerna vet var pengarna bäst gör nytta, säger hon.
Drastiska neddragningar
I regeringens statsbudget för 2023 la regeringen 12 miljarder kronor i statliga tillskott till regionerna och kommunerna.
Men trots varningar om underskott på uppåt 24 miljarder kronor för 2024 valde regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna att varken ge några nya besked eller mer pengar till regionerna och kommunerna när vårbudgeten presenterades i april i år.
– Vi är inne i ett budgetarbete och de drastiska neddragningar som vi tvingas till är helt enkelt inte görliga, säger Christina Mattisson.
”Riktigt, riktigt allvarligt läge”
Kollegan Rachel de Basso (S), regionstyrelsens ordförande i Region Jönköping, instämmer.
– Staten måste säkra upp så att Sveriges regioner kan bedriva jämlik hälso- och sjukvård. Det här kan påverka tillgängligheten och köerna i vården kommer att växa. Regionerna måste då skära ner och medborgarna kan inte få vård i tid, säger hon.
– Regeringen behöver komma med akuta åtgärder, fortsätter hon.
Beslutet att gå ihop över partigränserna fattades i förra veckan inom den samverkan som finns bland sex regioner i södra Sverige.
– Det är en styrka att vi gör det här över partigränserna för det är ett riktigt, riktigt allvarligt läge, säger Christina Mattisson.
Finansminister Elisabeth Svantesson skriver i en kommentar till Aftonbladet att regeringen följer utvecklingen och att man kommer att göra en bedömning av läget inför budgeten för nästa år, alltså först i höst.
– Varje budget jag har fått igenom riksdagen, både i opposition och i regeringsställning, har resulterat i förstärkningar till välfärden. Jag kommer inte att lämna kommuner och regioner i sticket, skriver hon vidare.