Ministern om Turkiet: Ett hot mot demokratin
Publicerad 2016-07-20
Turkiska akademiker förbjuds att lämna landet efter den misslyckade militärkuppen natten till lördag.
Samtidigt har tusentals lärare och dekaner fått sparken. Nu rasar Sveriges högskoleminister emot besluten.
– Det är ett angrepp mot demokratin och det öppna samhället, säger hon.
Turkiska akademiker förbjuds att lämna landet tillsvidare och de som redan befinner sig utomlands ska åka hem så snart som möjligt, men senast den femte augusti.
Det är en av de senaste åtgärderna president Recep Tayyip Erdogan vidtagit efter militärens misslyckade kuppförsök att ta över makten.
– Det är väldigt oroväckande. Universitetet är en central del av demokratin där utbildning och kunskapsproduktion sker och vi är beroende av ett internationellt samarbete för att kunna ge bra möjligheter för svenska forskare och studenter, säger högskoleminister Helene Hellmark Knutsson till Aftonbladet.
”Är väldigt oroad”
Förbudet utfärdades av Turkiets skolstyrelse och bara dagar tidigare har det tagits beslut om att 21 000 lärare får sina legitimationer indragna och att ungefär 1 600 dekaner sparkas, rapporterar AP med hänvisning till lokala medier.
Orsaken är att utbildningsväsendet har en stark koppling till Gülen-rörelsen, som regeringen har anklagat ligga bakom militärkuppen, rapporterar BBC.
– Jag är väldigt oroad över det här. Bara det att begränsa rörligheten för akademiker är ett angrepp mot den fria akademin och ett internationellt utbyte, och frihet är viktigt för demokratin och det öppna samhället, säger Helene Hellmark Knutsson.
– Det är så vi kan ta del av den kunskap som tas del av i världen.
”Rädda för motkupp”
En student vid universitetet i Istanbul beskriver Turkiets handlingar som att ”en häxjakt har inletts”, rapporterar AFP.
– Nu är alla rädda för en så kallad motkupp. Vi läser i medierna att steg tas i den riktningen, säger personen.
Även den svenska regeringen följer noggrant utvecklingen i Turkiet. Enligt högskoleministern kan Turkiets agerande, beroende på hur det utvecklas, leda till att det blir svårare att möta de globala utmaningar som hela världen just nu står inför.
– Ska vi möta de globala utmaningarna vi står inför är det viktigt med internationella samarbeten, sedan är det viktigt som en princip att värna om akademikernas fria roll, säger Helene Hellmark Knutsson.