Mejla

Martin Schori

Publicerad:
Uppdaterad:

Ni som vill se fler uthängningar är i minoritet

MARTIN SCHORI: Stödet för en restriktiv pressetik är stort – men vi måste bli bättre på att förklara oss

Publicerad:
Uppdaterad:

En restriktiv och hänsynstagande pressetik har ett starkt stöd hos allmänheten i stort.

Men vi kan inte ta det stödet för givet hos framtidens nyhetskonsumenter, skriver Aftonbladets nya ställföreträdande ansvarige utgivare Martin Schori.

Aftonbladet tas etikbeslut i princip hela tiden – men den senaste tiden har tre fall fått extra stor uppmärksamhet.

  • Förra veckan publicerade Aftonbladet namn och bild på riksdagsledamoten Robert Halef som enligt en hemlig polisrapport har kopplingar till Södertäljenätverket. Några ifrågasatte det. När vi insåg att Halef var med i rapporten ringde vi honom och han bjöd direkt in oss att komma till hans riksdagsrum för intervju. Att en av våra folkvalda av polisen pekas ut som en person som möjliggör att Södertäljenätverket kunnat befästa sin ställning och sitt inflytande på institutionell nivå i Sverige är av stort allmänintresse och övertrumfar, enligt mig, den publicitetsskada som Robert Halef lider av utpekandet. Dessutom fick han stort utrymme att ge sin syn på att han figurerar i rapporten, i alla våra publiceringar.

  • I artikeln ”Kvinnomördarnas våldsamma liv i fängelset” namngavs två personer, en namngavs inte. Det väckte, helt förståeligt, frågor. Här var dock anledningen ganska enkel, och fri från konspirationer: Två av männen hade dömts till livstid, en hade inte det. Generellt, om nu något kan vara generellt kring pressetik, namnger vi endast personer som dömts till över 18 års fängelse (det finns naturligtvis många undantag).

  • För ett par veckor sedan riktade en i dag 18-årig kvinna anklagelser mot en betydligt äldre artist. Hennes berättelse fick en enorm spridning. Vreden riktades i huvudsak mot artisten i fråga, men även medier. Varför hängs inte artisten ut? Här har min kollega Oisin Cantwell skrivit bra om orsaken.

Man kan tycka att vi tog fel beslut, pressetik är ingen vetenskap, det är subjektivt. Det är dock uppenbart att pressetiken inte bara är något vi hela tiden måste diskutera på redaktionerna, vi måste också förklara hur vi tänker utåt.

Det har vi, mediebranschen, varit dåliga på. Alltför ofta har våra läsares invändningar bemötts med ignorans, eller i värsta fall arrogans.

Det kan få förödande konsekvenser.

Pr-konsulten Casper Törnblom har helt rätt när han skriver att medier som inte förmår att förklara hur vi resonerar riskerar att tappa en hel generation läsare.

”Risken i den nya medielogiken är inte att medierna fattar fel publicistiska beslut, risken är att en hel generation aldrig lär sig vad pressetik är eller förstår vilken roll medier fyller eller varför det är viktigt att nyansera och skydda både vittne och förövare”.

 

För några år sedan upplevde en inte obetydande mängd människor att medierna inte klarade av att förklara pressetikens förhållande till invandring, och de vände sig istället till ”alternativa medier”, vars affärsidé är att bryta mot pressetiken, men ge sken av att ge svar på frågor som etablerade påstås ha mörkat.

På samma sätt kan en generation som inte växt upp i en värld där etablerade medier dominerade det offentliga samtalet vända sig till andra aktörer som verkar utanför det pressetiska systemet om de upplever att de inte får svar på sina, i många fall relevanta, frågor.

Journalisters uppgift är inte att ta ställning. För vissa är detta okontroversiellt, för andra är det uppenbarligen obegripligt eller till och med djupt förkastligt.

 

Men har pressetiken därmed spelat ut sin roll? Tvärtom, skulle jag säga. Och faktum är att allmänheten håller med. Endast en femtedel av svenskarna vill att personer som misstänks för ett så pass grovt brott som mord ska namnges i medier, enligt en färsk undersökning från Medieinstitutet. Siffran har dessutom gått ner de senaste åren.

De som skriker efter fler namnpubliceringar, mindre hänsyn, mer pöbelmentalitet, det är faktiskt ni - inte vi - som inte är i takt med tiden.

Martin Schori, Aftonbladets nya ställföreträdande ansvarige utgivare

Denna månad tar undertecknad samt sportchefen Patric Hamsch över rollen som ställföreträdande ansvariga utgivare för Aftonbladet.

Nu inför vi en rad saker för att lyfta etikfrågorna ännu mer, inklusive ett etikråd som regelbundet diskuterar etikfrågor och vilka lärdomar vi kan dra av tidigare publiceringar.

De regelbundna etikutbildningar vi har för alla journalister på Aftonbladet ska dessutom trappas upp.

 

Men vi ska också bli mer aktiva utåt. Även om stödet för en restriktiv pressetik verkar stå stark hos allmänheten i stort visar fallet med artisten att vi inte kan ta det för givet hos nästa generations nyhetskonsumenter.

 

Har du frågor om hur vi jobbar med pressetik? Läs här, här eller ställ en fråga i vår tjänst Supernytt. Självklart kan du också mejla mig.

 

Av: Martin Schori

Publicerad:

LÄS VIDARE

Publicerad: