Flickan i Eslöv: ”Dom har skadat mig – överallt”

Nu inleds rättegången mot flickans föräldrar

Publicerad 2023-11-20

I de första polisförhören vågar den lilla flickan först inte säga mycket.

– Ni kommer ta mig då, då får jag aldrig komma hem igen.

Men med tiden öppnar hon upp allt mer – om föräldrarnas misshandel och hur hon bands fast, ensam i mörkret:

– Dom kanske inte gillar mig.

Fallet med de två föräldrarna som misstänks ha utsatt sin då sex år gamla dotter för en lång tids vanvård, inspärrning, svält och misshandel har skakat många.

Om misstankarna stämmer, hur kan föräldrar i så fall göra så mot sitt eget barn?

I dag, när rättegången inleds i Lunds tingsrätt, ska förhoppningsvis flera av frågorna få svar.

  • Linda Hjerten
    20 nov 2023

    Det som kommer att avhandlas i rättssalen den sista timmen är fortsatt genomgång av de tekniska protokollen.

    Jag kommer dock inte kunna närvara den sista timmen då jag måste hinna med ett tåg.

    Jag vill tacka för det enorma engagemanget hos er läsare här i liverapporten och för många kloka frågor.

    Om ni vill fortsätta följa resten av dagen i rätten som fortsätter efter pausen kan jag rekommendera Skånska dagbladets direktrapport.

  • 20 nov 2023

    Verkar som att länken till texten inte fungerar?

    DMC
    Linda Hjerten
  • 20 nov 2023

    Bedöms pappan också lida av en allvarlig psykisk störning? Kan de få tillbaka vårdnaden om flickan om de frias? Eller om de andra barnen?

    Elin

    Vad jag vet gjordes aldrig en P7:a av pappan, bara av mamman.

    Vad som kommer att hända med eventuell vårdnad och så vidare vet jag inte. Det beror ju helt på vad domen blir.

    Linda Hjerten
  • 20 nov 2023

    Är föräldrarna straffade för något tidigare?

    Marie-Louise Kvalevaag

    Nej inget mig veterligen.

    Linda Hjerten
  • 20 nov 2023

    Alla inom skolan vet väl att man är skyldig att orosanmäla om inte barn kommer till skolan , det är en skyldighet man har.

    Anonym mamma
Föräldrarna misstänks även ha hållit flickan inspärrad i ett rum. Madrassen i rummet var genomdränkt av urin och på väggarna fanns blodfläckar från flickan.

Bilden som vuxit fram i den långa polisutredningen är den av en flicka som varit helt i sina föräldrars våld. En flicka som under lång tid verkar ha hållits nästan helt borta från alla sociala kontakter som förskola och skola, läkare och tandläkare – till och med från familjens egna bilder på sociala medier.

När hon fördes till sjukhuset natten mot julafton var hon så illa däran att man först inte visste om hon skulle överleva. Frätande ättika hade förstört hennes magsäck som fick opereras bort.

Föräldrarna har bland annat åtalats för mordförsök då de misstänks ha tvingat flickan att dricka den frätande ättikan.

”Såg ut som ett gatubarn”

Hon hade mängder av skador på sin kropp, frakturer i båda armarna som hade fått självläka och en stor brännskada. Hon upplevdes vanvårdad, undernärd och iskall.

Hennes kroppstemperatur uppmättes till endast 33 grader, något som ingen kunnat förklara men som troligtvis kommer att bli en viktig fråga under rättegången.

En sköterska säger i förhör:

– Han (pappan) såg väldigt proper och fin ut, men hon såg ut som en uteliggare. Slarvigt kort hår, luktade urin, dåliga tänder. Hon såg ut som ett gatubarn.

I en paragraf 7-utredning, en så kallad liten sinnesundersökning, som gjorts av den 34-åriga mamman, där det går att misstänka att hon lider av en allvarlig psykisk störning, framgår det att familjen levt i en socialt utsatt situation.Mamman har varit sjukskriven i många år för att ta hand om barnen.

Även den 43-årige pappan har varit sjukskriven i längre perioder på grund av smärtproblematik.

Till en början, innan det fanns några brottsmisstankar mot föräldrarna, besökte de dottern på barnintensiven. I förundersökningen berättar sjukvårdspersonal hur de då reagerade på föräldrarnas beteende. Att de verkade instruera flickan i vad som hon skulle säga hade hänt.

Fönstren var igenspikade

Mamman hörs vid ett tillfälle säga:

– Du vet väl vad som har hänt, du skulle inte ha druckit det, nu är du såhär sjuk, har du ont i magen? Det var inte bra.

I de första förhören med flickan är hon fortfarande medtagen. Och hon verkar rädd för att prata med polisen.

Men efter en tid på sjukhuset börjar hon berätta.

Till och från under två år misstänks föräldrarna ha låst in flickan i ett sovrum. De spikade för fönstret och satte en grind framför dörren.

Föräldrarna misstänks även ha hållit flickan inspärrad i ett rum. De ska ha spikat för fönstren och satt en grind för dörren.

Madrassen i sängen var genomdränkt av urin.

Flickan säger i förhör:

– Jag hade inget täcke eller kudde. Inga kläder. Jag fick frysa. Ingen kom med kläder, inte ens pappa.

Den sista månaden misstänks föräldrarna ha spänt fast flickan i en bilbarnstol i tvättstugan, i mörkret, där hon tros ha fått tillbringa dagar i sträck.

”Kände mig ensam”

Förhörsledaren: När du är i tvättstugan, hur länge är du där då?
Flickan: Hela dagarna.
Förhörsledaren: När får du komma ut? 
Flickan: När jag behöver duscha.
(...)
Förhörsledaren: Hur känns det i magen när man sitter där, eller här inne?
Flickan: Ensam.

Hon säger att hon sällan fick mat och vatten. Föräldrarna var tydliga med att hon inte fick ropa när hon behövde dem, de andra syskonen skulle inte få veta att flickan satt fastspänd i tvättstugan.

Förhörsledaren: Å när du sitter här inne hur är det då med, med mat å gå på toan å så?
Flickan: Jag hade blöja. Å pappa å mamma kom med mat istället. Å dricka.
Förhörsledaren: Å dricka. ... Vad var det du fick äta för nånting då?
Flickan: Det som dom, dom inte äter upp. 

Handtaget var borttaget från insidan i tvättstugan.

”Dom orkade inte med mig”

Bilder från huset visar hur handtaget i tvättstugan var borttaget från insidan. Dörren var alltid stängd, enligt flickan själv hörde hon föräldrarna prata om varför den skulle vara stängd.

Flickan: Mamma tyckte att jag luktade äckligt så pappa brukade alltid stänga till dörren.
Förhörsledaren: Okej. Mamma tyckte du luktade äckligt.
Förhörsledaren (....)Hur kom det sig att du skulle bo där?
Flickan: Dom orkade inte med mig.

Trots att dörren inte gick att ta sig ut ur satt flickan även fastspänd och bunden i sin bilbarnstol. Hon säger i förhören att hon mest sov, det var så hon fick tiden att gå.

Och så lyssnade hon, på alla ljud i husen.

Förhörsledaren: Du, när du sitter här i tvättstugan vad hör du för nånting då?
Flickan: Jag hör min familj.
Förhörsledaren: Du hör din familj. Mm. Vad gör dom för nånting?
Flickan: Dom har det kul.
Förhörsledaren: Dom har det kul.
Flickan: Förutom jag.
Förhörsledaren: Förutom du. Mm. ...
Flickan: Men nu har jag kul.
Förhörsledaren: Nu har du kul.
Flickan: Hos er. ... Dom kanske inte gilla mig.

Föräldrarna själva har konsekvent nekat till alla brott.

”Jag är väl en värdelös mamma”

De oläkta frakturerna, skadorna på dottern både gamla och nya, kan ingen av föräldrarna förklara.

Föräldrarna har även hävdat att flickan har en hjärnskada som gett henne en intellektuell funktionsnedsättning och ett självskadebeteende, något som inte någon annan har kunnat se tecken på.

I förhör har grannar berättat att man såg syskonen leka på gården, men aldrig flickan.

Förhörsledaren: Vi ser ju i kontakterna med sjukvård, BVC, förskola att alla beskriver ett barn som utvecklas normalt, men där du beskriver ett barn med väldigt stora svårigheter som behöver ständig tillsyn.
Misstänkta mamman: Jag är väl en värdelös mamma

Eftersom föräldrarna nekar till brott är det oklart varför just denna flicka, i en lång rad syskon, drabbades.

Flickan säger i förhör att pappa och mamma alltid är arga, men alltid bara på henne.

Flickan: Dom har skadat mig också. 
Förhörsledaren: Hur då? Var någonstans? 
Flickan: Överallt. 

”Glad över hennes situation idag”

Flickan har fortsatt hävda att hon själv drack ättikan, den som skadade hennes insida så mycket, på egen hand. Hon var så törstig, säger hon, då hon inte hade fått någon vätska den dagen.

Men åklagaren tror inte att det är möjligt. Dels satt flickan fastspänd och skulle inte kunnat nå glaset, dels anser hon det vara osannolikt att ett barn frivilligt dricker en så stor mängd ättika.

Det tog åtta månader på sjukhus innan den i dag sju år gamla flickan kunde skrivas ut.

Hon placerades i ett jourhem, något som hennes syskon också befinner sig i, och går numera i skolan.

– Jag upplever att hon mår under omständigheterna bra. Hon är väl omhändertagen i dag och hon har funnit sig väl till rätta i sin nya kontext. Jag är faktiskt glad över hur hennes situation ser ut nu, har flickans målsägandebiträde Malin Wahlqvist Raihle tidigare sagt.

Fotnot: Rättegången inleds måndagen den 20 november.