Ett barn misstänkt för mord
Uppdaterad 2013-09-23 | Publicerad 2013-09-13
15 år gammal, ännu ett barn, snyftandes under en vit filt.
Det är allvar nu: åklagaren vill att hon ska häktas för mord och motsätter sig önskemålet att hennes mamma ska få stanna kvar i salen som stöd.
Har denna späda tonåring verkligen varit inblandad i någonting så brutalt som ett rånmord på en man som lurades ut i en skog under förespegling att han skulle få köpa sex?
Flickan nekar, men åklagare Jenny Clemedtsons trummar obevekligt på. Mord, alternativt medhjälp till mord, alternativt grovt rån.
Dessa garderingar lär oss att utredarna i någon mån ännu famlar, att de inte har en helt klar bild av vad som hände då mannen slogs ihjäl.
Hon får inte närvara
Rådman Ulf Wredlert nickar svagt och meddelar sitt beslut. Förhandlingen ska hållas bakom stängda dörrar och modern, en ännu ung kvinna med blekt ansikte, får inte närvara.
Hon ställer sig upp och försvinner snabbt nerför trapporna från Solnas tingsrätts övre våning och in i ett rum för vittnen tillsammans med en kvinnlig polis vars uppgift denna dag är att stödja och trösta.
Ett gäng unga män - muskulösa, tatuerade överarmar, dyrbara armbandsur - är upprörda. De är vänner till den mördade och hade hoppats få sitta kvar i sal 16 och lyssna på vad åklagare och försvarare hade att säga.
Möjligen känner de inte till att det var många år sedan domstolarna övergav den principiellt viktiga inställningen att öppna förhandlingar är ett av fundamenten för upprätthållandet av rättssäkerheten.
Polis kallas till rätten
Fyra poliser kallas till Solna tingsrätt, lugnet återvänder. Trekvart senare sprakar det till i högtalaren. "Förhandlingen i sal 15 är åter öppen". Röd lampa släcks, grön tänds.
Flickan sitter även nu under filten. Hon snyftar tyst. Advokat Hanna Lindblom smeker henne försiktigt över ryggen.
Hon har tillbringat några dygn i en miljö som inga barn ska behöva uppleva, inlåst i en liten cell, misstänkt för mord, utan möjlighet till att få tröst och stöd av sin familj.
Ska hon även framöver sitta inspärrad bland misstänkta knarkbrottslingar, våldtäktsmän och mördare?
”Det är en skam”
Ja, visst uppstår situationer då även väldigt unga människor måste berövas sin frihet. Men det är en skam att barn i Sverige ännu år 2013 riskerar att behöva sitta på vuxenhäkten.
FN:s barnrättskommitté har inte låtit sig imponeras av påpekanden om att ungdomsavdelningar har inrättats.
Rådman Wredlert meddelar sitt beslut på krånglig juristsvenska. Advokaten förklarar viskande: du är misstänkt för rån, men så ung att du släpps.
Mamman rusan efter sin dotter
De två häktesvakterna för varsamt ut henne till ett sidorum. Mamman rusar genom salen, efter sin dotter.
Flickan orkar inte hålla tillbaka längre, ett vrål av sorg och skräck skär genom väggen.
Vi vet ännu inte hur skyldig hon är. Kanske bär hon ett betydande ansvar. Kanske utnyttjades hon aningslöst som lockbete av två vuxna män.
Men vi vet att en katastrof har drabbat fler än den mördade mannen och dennes anhöriga.
En katastrof som detta barn kommer att tvingas leva med under återstoden av sitt liv.