S vill göra upp med regeringen om jobben

Efterlyser krisavtal för att rädda jobben

helskärm

Varselvågen sprider sig över Sverige.

Nu vill S göra upp med regeringen om statligt sponsrade krisavtal.

Den anställde får kortare arbetstid och lägre lön medan företagen får rabatt på arbetsgivaravgiften.

Den ekonomiska krisen i Europa har börjat få effekter även i Sverige. I förra veckan varslades drygt 7300 personer, vilket är en ökning med 3000 personer sedan i augusti.

Nu efterlyser Socialdemokraterna en modell med korttidsarbete som går ut på att den enskilde går ner i arbetstid och lön mot att man utbildar sig och behåller jobbet.

– Staten ska gå in och täcka en del av arbetsgivaravgifterna. Det minskar kostnaden för företagen att göra denna typ av avtal, säger Mikael Damberg, gruppledare i riksdagen.

Vill snabba på

Ett liknande förslag har regeringen redan flaggat för. I en debattartikel i februari skrev bland andra finansminister Anders Borg att regeringen skulle täcka upp för arbetsgivaravgifterna under den tid krisavtalet gällde. Ministrarna skrev "Systemet är tänkt att uteslutande tas i bruk vid exceptionellt kraftiga efterfrågefall av det slag vi upplevde 2009 och skulle i ett sådant läge aktiveras genom beslut av riksdagen."

Det är den processen S nu vill snabba på.

– Vi är beredda att snabbehandla det i riksdagen. Varslen ökar och det behöver finnas på plats, säger Damberg.

Fick kalla handen

Redan när S-ledaren Stefan Löfven var Metallordförande drev han modellen. Hösten 2008 uppvaktade han regeringen för att få till stånd ett sponsrat krisavtal. Då blev det kalla handen från regeringen. Istället slöt IF Metall ett krisavtal med arbetsgivaren som innebar sänkt lön och kortare arbetstid. Efteråt slog han fast att det räddat 12 -15 0000 jobb.

– Det här var mars 2009, hade vi kommit överens vid årsskiftet, så hade naturligtvis betydligt fler jobb kunnat räddas, sa han inför sitt förstamajtal i våras.

En utredning på finansdepartementet håller som bäst på att se över vad ett krisavtal med lägre lön får för konsekvenser för a-kassa, pensioner och tjänsteförsäkringar. Utredningen ska vara klar första december. Elisabeth Svantesson (M), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, förstår inte Dambergs plötsliga brådska.

– Han vill att det ska gå sju veckor snabbare, det är lite oseriöst, tycker jag. Det är viktigt att frågor bereds i sedvanlig ordning.

Men är det inte dags att använda ett sådant avtal nu?

– Det finns inga tecken på att det kommer att bli en lika djup kris nu som den vi hade 2008-2009. Men skulle något exceptionellt inträffa får regering och riksdag ta ställning till det då.

– Man ska komma ihåg att det finns risker med korttidsarbete, därför ska det bara användas i väldigt allvarliga fall.

Damberg debatterar

Modellen hämtas från Tyskland där den anses ha räddat 400 000 jobb under förra krisen. I Sverige förespråkas den både av arbetsgivare och facken.

I morgon är det partiledardebatt i riksdagen. Eftersom Stefan Löfven saknar riksdagsplats är det Mikael Damberg som intar riksdagens talarstol. Löfven kommer, precis som förra gången, följa debatten från sitt arbetsrum. Om Damberg får välja kommer debatten bland annat handla om krisen och regeringens åtgärder.