28 500 polisanställda ska krigsplaceras: ”Förväntas inställa sig”

John Granlund

All personal inom Polismyndigheten ska omgående krigsplaceras – efter order från rikspolischef Dan Eliasson.

Vid händelse av kris eller krig ska varje polis veta sin roll.

– Våra anställda förväntas inställa sig för tjänstgöring i händelse av höjd beredskap eller krig, säger Julia Simryd på Nationella operativa avdelningen.

De anställda inom polismyndigheten underrättades om beslutet i slutet av januari.

Enligt meddelandet ska all personal omgående krigsplaceras för "tjänstgöring under höjd beredskap och krig".

”Förväntas inställa sig”

Beslutet som berör 28 500 personer har tagits av rikspolischef Dan Eliasson.

– Det stämmer att rikspolischefen beslutat att all personal på Polismyndigheten ska krigsplaceras inom myndigheten, säger Julia Simryd, krisberedskapshandläggare på polisens nationella operativa avdelning.

I praktiken kommer de polisanställda att få en krigsplaceringsorder där det framgår "var och när du ska inställa dig till tjänstgöring, i händelse av krig eller höjd beredskap".

– Det innebär att våra anställda förväntas inställa sig för tjänstgöring i händelse av höjd beredskap eller krig, säger Julia Simryd.

Hon uppger att utgångspunkten är att de flesta polisanställda ska krigsplaceras där de jobbar till vardags. Samtidigt finns ett inte obetydande antal poliser som redan kan vara krigsplacerade i en annan myndighet, till exempel Försvarsmakten. I de fallen ska en individuell prövning göras då ingen person får ha mer än en krigsplacering.

”Utbildade för att hantera situationer”

För polisens del handlar det nu om att se till att myndigheten inte dräneras på personal i händelse av kris.

– Vi är angelägna om att krigsplacera vår personal då det säkerställer att vi kan utföra våra uppgifter vid ett eventuellt läge av höjd beredskap och krig, säger Julia Simryd.

Malena Britz, forskare på Försvarshögskolan, beskriver att åtgärderna är ett led i ett större försök att rusta upp totalförsvaret som legat avsomnat sedan kalla krigets slut.

– Det handlar om att förbereda sig och fundera kring hur samhällsstrukturen ska se ut om det blir höjd beredskap eller om man behöver mobilisera. I fråga om polisen så är ju de tränade och utbildade för att hantera situationer som för vanliga människor inte är vardag. Antagligen kommer vi att få se det här hända också på andra myndigheter, säger Malena Britz.

”Ett hot från Ryssland”

Åtgärden om krigsplacering har sin bakgrund i ett regeringsbeslut från slutet av 2015 då ett flertal myndigheter fick i uppdrag att återuppta planeringen för sin beredskap. Orsaken till regeringsbeslutet var det försämrade säkerhetsläget i Europa - där den ryska aggressionen i Ukraina pekades ut som det mest centrala.

Ett led i beredskapsplaneringen är just de krigsplaceringar som nu ska genomföras inom polisen.

– Behovet att visa att man har en beredskap har ökat och det beror framför allt på det man uppfattar som ett hot från Ryssland. Man uppfattar att Sverige är en bricka i ett större geopolitiskt spel och pratar därför om att höja tröskeln för olika scenarier, säger Malena Britz.