”Vi släpper ut 30 gigaton koldioxid - varje år”

Läs hela klimatchattet med professor Erland Källén

Stoppar vi inte uppvärmningen av jorden kan södra Europa förvandlas till ett ökenområde.

Det menar Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.

I dag chattade han med aftonbladet.se:s läsare.

Rawa säger: Överdrivs inte frågan om klimathotet en aning? Med tanke på att de har ökat bara ett par få grader... och angående Nordpolen så har väl den sjunkit i yta tidigare? Det kanske må ske fortare men i längden så skulle väl ändå Nordpolen smälta bort?

Erland Källén säger: Nej, jag tycker inte hotet överdrivs. Det som kommer fram i FN:s klimatrapporter är snarare underdrifter. Det bygger på den publicerade internationella litteraturen. Man säger bara någonting om alla är överens om formuleringarna. Det betyder att det inte blir några överdrivna yttranden. När det gäller Nordpolen så vet vi att temperaturern ökat kraftigt där de senaste 50 åren och vi är också ganska säkra på att det hänger i hop med den globala uppvärmningen.

Patrik säger: Hej, är det inte så att träden behöver koldioxid för att kunna ge syre?

Erland Källén säger: Om man tittar på det naturliga kretsloppet av koldioxid ser vi att vi människor andas syre som görs om till koldioxid medan växterna gör tvärtom. Det ger ett slutet kretslopp med konstanta halter av koldioxid. Vad som har hänt de senaste 150 åren är att vi människor har plockat upp kol och olja och bränt upp det vilket har ökat koldioxidhalten markant i atmosfären och det är inte en del av det naturliga kretsloppet.

hej säger: Om hur många år kommer det bli varmare på jordklotet

Erland Källén säger: Uppvärmningen har redan börjat. De senaste 100 åren har det globalt sett blivit 0,7 grader varmare. Den här uppvärmningen kommer mycket sannolikt att fortsätta. Och inom de närmaste hundra åren kan vi förvänta oss en global temperaturökning på mellan 1,5 och 6 grader. Hur stor uppvärmningen blir beror på hur mycket koldioxid och andra växthusgaser som vi släpper ut i framtiden. Lyckas vi begränsa utsläppen begränsar vi också uppvärmningen. Men en fortsatt uppvärmning är i det närmaste oundviklig.

hej säger: Vad händer om vi inte sänker utsläppen??

Erland Källén säger: Hela vårt samhälle är beroende av fossila bränslen och vi kan inte drastiskt minska utsläppen på kort sikt. Vi kommer förmodligen att fortsätta med en ökning av utsläppen inom de närmaste fem till tio åren. Om vi lyckas hejda ökningen och påbörja en minskning om tio år och minskningen fortsätter fram till år 2100 och om minskningen blir mellan 80 och 90 procent år 2100 då är det möjligt att vi kan hejda ökningen av koldioxidhalten i atmosfären och nå en stabilisering som gör att uppvärmningen begränsas till runt två grader. Annars, om vi inte lyckas i den här takten, kommer förmodligen temperaturökningen bli betydligt större, kanske sex grader. En ökning på tre till fyra grader globalt skulle innebära att Stockholm får samma klimat som Paris och att Medelhavsområdet får ett närmast ökenliknande klimat.

magnus säger: Jag har hört att solens styrka varierar över tiden. Kan det inte vara detta som orsakar det varma klimatet? och att solen "lugnar ner sig" snart...?

Erland Källén säger: Solens styrka varierar i tiden och vi har direkta mätningar med hjälp av satelliter de senaste 35 åren. Under dess år har variationerna varit mycket små och kan inte på långa vägar förklara den uppvärmning vi har observerat. Ser vi över en längre tidsperiod är det möjligt att solstrålningens variationer varit något större men det är mycket sannolikt att en eventuell ökning av solstrålningens intensitet är mindre än tio procent av den ökning i värmestrålningen som den ökade växthuseffekten har inneburit.

Tess säger: Är det vetenskapligt bevisat att koldioxidutsläpp orsakar klimatförändringar?

Erland Källén säger: Vi kan aldrig bevisa till 100 procent samband i naturen. Men utgående från den kunskap vi har i dag är det mycket sannolikt att den uppvärmning vi sett de senaste 50 åren till allra största delen är orsakad av människan genom utsläpp av växthusgaser. En rad olika simuleringsexperiment och jämförelser med observationer visar detta samband väldigt tydligt.

????? säger: Hur mycket koldioxid släpper vi ut just nu i världen

Erland Källén säger: Jag har för mig att det är 7 gigaton kol vi släpper ut. Det blir knappt 30 gigaton koldioxid (gigaton är tusen miljarder) per år.

Robert säger: Är det el ninjo som styr klimatförändringarna?

Erland Källén säger: Det var en bra fråga. El Ninjo är ett helt naturligt fenomen i klimatsystemet som beror på en koppling mellan atmosfären och havet i tropiska områden. När vi har en El Ninjo-händelse ökar temperaturen kraftigt i framförallt Stillahavsområdet. Eftersom detta berör ett mycket stort område ser man tydligt effekten på den globala medeltemperaturen. 1998 blev det varmaste året hittills sedan mitten på 1800-talet och 1998 hade vi en kraftig El Ninjo. Det betyder att enstaka år spelar El Ninjo en stor roll för den globala medeltemperaturen men den påverkar inte den långsiktiga temperaturtrenden som förknippas med ökningen av koldioxid.

Eco säger: Det pratas mycket om global uppvärmning, men om man ser Al Gores dokumentär verkar ett stort hot vara att golfströmmen riskerar att stanna och att vi då i Europa får ett mycket kallare klimat, till och med permafrost. Hur ser forskarna på detta?

Erland Källén säger: En fortsatt uppvärmning kan innebära en försvagning av golfströmmen. På 100 års sikt kan det röra sig om en minskning på 25 procent. Detta påverkar framförallt temperaturen i södra Grönlands- och Islandsområdet och här kan temperaturökningen bli något mindre än i omkringliggande områden. Men det handlar inte om en ny istid eller någon avkylning över Europa. Uppvärmningen dominerar kraftigt över golfströmseffekten.

Tobbe säger: Vad anser du är viktigast, vad det gäller klimatfrågan?

Erland Källén säger: Det viktigaste är styrkan på den uppvärmning som vi ser vara på 100 års sikt. Men det är också viktigt att se på de ännu mer långsiktiga effekterna, till exempel avsmältningen av Grönlandsisen. Om en uppvärmning på mellan två och fyra grader håller i sig i tusentals år kan hela Grönlandsisen smälta. Då skulle världshavens nivå stiga med hela sju meter. Detta är ett verkligt katastrofscenario för jordens befolkning.

säger: Tror du att det kommer att bli mer naturkatastrofer de närmaste åren, såsom, tsunami, jordbävningar osv? Har naturkatastrofer något samband med klimatet?

Erland Källén säger: Nej, tsunami och jordbävningar hänger inte ihop med klimatförändringar. Vulkanutbrott orsakas inte av klimatförändringar men i samband med kraftiga utbrott påverkas klimatet. Om vi skulle få många kraftiga vulkanutbrott - då skulle det ge en viss avkylande effekt som tillfälligt skulle mildra uppvärmningen. Men effekten av en vulkan klingar av efter två år. Men om man ser till till exempel tropiska cykloner så kan man se sambandet. I ett varmare klimat kan vi se fler tropiska cykloner och om en kraftig tropisk cyklon går över ett tättbefolkat område då kan vi direkt koppla ihop klimatförändringen med naturkatastrofen.

Sgt_1cl säger: I sensate Illustrerad vetenskap har de en stor artikel om att jordens temperatur påverkas av kosmisk strålning och att detta har en viktig del i den temperaturökning vi nu ser. Hur ser du på detta?

Erland Källén säger: Jag anser inte att det finns tillräckligt med vetenskapliga belägg för att koppla ihop kosmisk strålning med de senaste årens uppvärmning. Det finns ett flertal artiklar i den vetenskapliga litteraturen som tydligt visar hur osäkert detta eventuella samband är.

aftonbladet.se