Svårt infria löfte om rivstart mot gängen

Moderaterna lovade före valet att en ny regering skulle göra en rivstart i kampen mot gängen.

Men nästan alla tunga åtgärder kräver utredningar, som vanligtvis tar år.

Av de cirka 20 skarpa åtgärder mot gängen som nämns i regeringens Tidöavtal måste de allra flesta utredas först.

Men varken i Tidöavtalet mellan M, KD, L och SD, eller i statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring nämns när åtgärder ska vara på plats eller utredningar vara klara.

Kristersson uppgav i sin regeringsförklaring att ”allt detta kommer att ta tid”.

Regeringens samarbetsparti SD kan i dag inte heller bedöma hur snabbt det kommer att gå att få olika tunga åtgärder mot gängen på plats.

– Det är klart att det ligger i allas intresse att vi visar att vi kan leverera politik och att vi kan göra det snabbt, säger Richard Jomshof (SD), ordförande i riksdagens justitieutskott.

Förslag i juni?

Innan valet satte M till exempel upp som mål att lagförslag om anonyma vittnen, visitationszoner och dubbla straff för gängkriminella ska vara framtagna senast 1 juni 2023.

– Det återstår att se om vi hinner med till juni. Jag kan inte uttala mig om det, säger Jomshof.

Han påpekar att det är ”lite smårörigt” just nu eftersom den nya regeringen precis tillträtt. Många saker måste komma på plats, till exempel samarbetsformer mellan partierna, innan det går att bedöma hur snabbt förslag kan tas fram.

Den nya regeringen planerar att inrätta ett nytt ”samlat råd” mot grov organiserad brottslighet på justitiedepartementet. Rådet ska samla alla berörda myndigheter och leda arbetet med att snabbutreda åtgärder som redan finns i Danmark, till exempel visitationszoner och dubbla straff för gängkriminella.

Att få det rådet på plats är den nye justitieministern Gunnar Strömmers första prioritet.

– Jag ser framför mig att vi ska ha kommit långt. Inom ett år eller så så tror jag att vi har väldigt mycket på plats, sade Strömmer (M) i tisdags.

Kan ta år

En del utlovade lagförslag kanske kan snabbutredas på justitiedepartementet. De mer omfattande lagändringarna kräver dock sannolikt att en särskilt utredare eller kommitté tillsätts för att sköta utredningen. Då måste regeringen bland annat skriva direktiv och hitta en utredare.

Det är inte ovanligt att sådana utredningar får mer än ett år på sig. Till exempel fick den förra regeringens gängbrottsutredning 14 månader.

När utredningsförslaget är klart ska det dessutom skickas ut för yttrande till myndigheter och organisationer.

När det gäller gängbrottsutredningens föreslagna straffskärpningar tog det över två år från att utredningen tillsattes till att regeringen tagit fram lagförslag.

Förutom enskilda förslag om nya gänglagar ska den nya regeringen också genomföra en översyn av hela strafflagstiftningen. Syftet är att fler dömda ska få fängelse än i dag och att straffen skärps ytterligare.

Måste ändra grundlag

Den gamla S-regeringen har redan tagit fram ett lagförslag om straffskärpningar för en rad brott som är typiska i gängmiljön. Den nya regeringen vill gå längre än så, men skulle kunna skynda på enskilda straffskärpningar genom att lägga fram en proposition som bygger på den gamla regeringens förslag.

En annan stor och komplicerad utredning blir den om att straffa deltagande i kriminella organisationer. Det väntas innebära grundlagsändringar och en lagändring kan därför inte träda i kraft före 2026.

I väntan på det vill dock den nya regeringen göra lagändringar som kan ge liknande effekter. Det handlar om att fler ska kunna dömas för förberedelse, stämpling, medhjälp och anstiftan för fler typer av brott.