Så ska svenska vägar klara det förändrade klimatet

Översvämningar, ras och skred blir vanligare när vädret blir extremare till följd av klimatförändringarna. Parallellt bjuder den snabba teknikutvecklingen på sin del av utmaningar. Nu ska vägnätet anpassas efter de nya förutsättningarna.

Snabbare väderväxlingar, häftigare nederbörd, och översvämningar med skred och ras som följd. Dessa extremare väderförhållanden till följd av klimatförändringarna är redan verklighet och kommer också att ytterligare utmana Sveriges vägnät i framtiden.

– Vi har jobbat med klimatanpassning i flera år, men arbetet har intensifierats de senaste åren, säger Ann-Sofie Atterbrand som är avdelningschef på Trafikverket.

I dagsläget planerar myndigheten ett flertal åtgärder som en direkt följd av de nya förutsättningarna. Ett exempel är att man ser över diken längs vägnätet så att de kan hantera större vattenmängder.

– En annan viktig del är att se över de trummor vi har under vägarna och som är viktiga för att vattnet ska rinna undan. En viktig anledning till att översvämningar sker är att trummorna är för små, säger hon.

”Kan bli extremare än vi är rustade för”

Vilka problem som riskerar att uppstå skiljer sig mycket åt i olika delar av landet. I det bergiga och kalla norr leder ökade mängder snö till översvämningar som i sin tur orsakar ras och skred i de branta områdena. I det låglänta södra delarna är det i stället stor risk för antingen torka eller översvämningar.

Men det är svårt att säga på förhand exakt var och hur effekterna kommer att ge sig till känna.

– Effekterna kan helt enkelt bli extremare än vi är vana vid och är rustade för i vissa fall. Därför måste vi hela tiden ta i lite mer och förbereda oss på scenarier som ligger lite över Parisavtalets överenskommelser, säger Malin Lind, nationell samordnare för klimatanpassning på Trafikverket.

– Det kan till exempel handla om att bygga högre vägar för att kompensera för större vattenflöden.

Kompetensen riktad åt olika håll

De problem man står inför i framtiden är komplexa och kommer att kräva en helt ny typ av lösningar. Joacim Lundberg, forskare i vägteknik på Lunds Tekniska Högskola, är centrumföreståndare på nystartade Kompetenscentrum Vägteknik som finansieras av Trafikverket. Där har flera aktörer gått samman för att tillsammans generera viktig kunskap för framtiden.

– Rent allmänt behövs mer kunskap om vägteknik och material, och hur vägen beter sig när den utsätts för olika typer av belastning till följd av klimateffekter. Men ofta har olika områden inte koll på varandra och kan kombinera sina kunskaper. Så vi har ett stort jobb framför oss att kombinera olika ämnesområdens kunskaper, säger han.

– Det finns mycket kompetens i vår bransch, men den är ofta riktad åt olika håll.

Tester med elvägar

Men klimateffekterna är bara en av flera kommande utmaningar som kommer att påverka vägnätet framöver. Parallellt ökar mängden eldrivna fordon och därmed kraven på laddning. Det har gett upphov till flera pilotprojekt med elvägar där fordonen laddar sig själva under körningen. Vägarna behöver också anpassas efter större mängd tyngre trafik på grund av ökande mängd godstransporter.

Att anpassa det befintliga vägnätet till allt detta är i sig en utmaning.

– Vägar ska ligga länge och effekterna av nya lösningar är svåra att se över kort tid. Egentligen skulle man behöva testa i ett årtionde, säger Joacim Lundberg och fortsätter:

– Vi vet inte alltid vad vi har att göra med, till exempel vilket underlag som finns. Det kan vara flera lager underlag från olika tider. Det är ofta ett detektivarbete att ta reda på.

”Tuff utmaning för hela samhället”

Hela vägstrukturen står inför en omfattande omvandling som både kommer att ta tid och kosta mycket pengar.

– Det här kommer att bli en tuff utmaning för hela samhället, för detta är ett tvärsektionellt problem. Tidigare har de olika delarna av samhället jobbat mer var för sig, men nu måste man jobba tillsammans, säger Malin Lind.