Skolministern hjälpte friskolesektorn att växa – nu ångrar hon sig
Publicerad 2023-12-15
Skolminister Lotta Edholm (L) ska lägga om skolpolitiken och hon jagar nu en växande friskolesektor.
Samtidigt visar en granskning av hennes beslut som lokalpolitiker hur hon har fått sektorn att växa.
– Det korta svaret är att jag har ändrat uppfattning i frågan, säger Lotta Edholm till Aftonbladet.
Skolministerns dom över resultaten i Pisa-undersökningen var hård: En kunskapskollaps.
När skolministern ombads att peka på ett beslut, eller brist på beslut, de senaste tio åren som bidragit till raset i Pisa-undersökningen, svarade hon:
– Jag skulle säga en omläggning av friskolesektorn. Där har den samlade borgerligheten, inte bara Liberalerna, haft en för naiv hållning i synen på friskolesektorn och de problem som faktiskt finns där, med till exempel lägre andel behöriga lärare men också ett problem i finansieringssystemet av friskolesektorn.
Löftet: Nya lagar
Liberalerna har sedan valupptakten 2022 radikalt ändrat sin syn på friskolor och partiet säger nu att friskolesektorn är roten till många problem i svensk skola.
Därför ska systemet reformeras och Tidöavtalet utlovar en helt ny friskolelag. General för uppdraget är skolminister Lotta Edholm.
Själv har hon suttit i styrelsen för Tellusgruppen, en börsnoterat friskolekoncern som hon också ägde aktier i.
Innan dess var Lotta Edholm skolborgarråd i Stockholms stad. Som styrande skolpolitiker formade hon under flera år det skolsystem som huvudstaden har.
Släppte fram 600 friskolor
Aftonbladet har granskat de beslut om friskoleetableringar som Lotta Edholm hanterade som ordförande i Stockholms utbildningsnämnd.
Besluten finns i nämndens protokoll och granskningen visar att Edholm såg till att friskolebolag kunde etablera sig, år efter år.
Totalt har Edholm förordat etableringar för över 600 friskolor under sin tid som skolborgarråd.
Detta trots att såväl oppositionen som stadens egna tjänstemän pekade på långtgående risker med att låta fler friskolor etablera sig i staden.
”Fristående skolor fyller en mycket viktig roll”
2007 var första året som Lotta Edholm som ordförande i utbildningsnämnden klubbade igenom svar om friskolor.
Då hade staden fått in 118 ansökningar om privata aktörer som ville utöka eller nyetablera förskolor, fritidshem, grundskolor, grundsärskolor och gymnasier.
Sedan rullar det på. Mellan 2007 och 2014 inkommer omkring 60 till 100 ansökningar per år.
”Fristående skolor fyller en mycket viktig roll i Stockholms skolväsende. Fristående alternativ ökar den pedagogiska mångfalden och föräldrars och elevers valfrihet”, slår Lotta Edholm fast i ett särskilt yttrande från 2008.
Struntade i flera varningar
Redan 2007 kommer tjänstemännen till slutsatsen att staden måste avsätta resurser så att kommunens skolor kan ta emot elever från friskolor som läggs ner av ägarna.
Tjänstemännen i Stockholm påpekar också under flera års tid att etableringar av friskolor i innerstaden riskerar att svälta kommunala skolor i utanförskapsområden på resurser.
Oppositionen varnar för att segregationen kommer att öka när fler friskolor etableras:
”Skolornas ökade konkurrens skapar oönskade effekter, bland annat den rädsla för att elever med svensk bakgrund söker sig bort om andelen invandrade elever blir för dominerande på skolan”, skriver S och V i ett yttrande.
Men Lotta Edholm fortsätter att besluta om remissvar till Skolinspektionen som inte motsätter sig att fler friskolor ska få ersättning och därmed etablera sig.
Blev minister – då ångrar hon sig
Lotta Edholm har nu varit skolminister i drygt ett år. Det paradigmskifte i svensk skola som utlovats, bland annat genom att snäva åt förutsättningarna för friskolor, är påbörjat.
Än så länge har några större förändringar dock inte presenterats. Friskolorna kan köra på som vanligt.
Skolministern säger till Aftonbladet att hon ångrar den skolpolitik som hon förde i Stockholm, där hon gav friskolorna fritt fram att etablera sig.
– Det korta svaret är att jag har ändrat uppfattning i frågan. Bland det första Johan Pehrson gjorde som nybliven partiledare var att lägga om friskolepolitiken. Jag välkomnade det och är i grunden självkritisk till att jag och mitt parti inte ändrade oss tidigare, säger Lotta Edholm.
– Elevens rätt till en bra utbildning har underordnats marknadslogiken och det har varit skadligt för skolan.
I och med läget nu, borde ministern ha varit mer restriktiv som skolborgarråd när det kommer till att släppa igenom friskolor för etablering?
– Ja. Jag är, som sagt, självkritisk till att jag och mitt parti inte ändrade oss tidigare.
Krävde mer positiv syn på friskolor i opposition
Efter maktskiftet 2015 i Stockholm är det S som tar över ordförandeklubban, med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Nu är rekommendationen till Skolinspektionen att flera ansökningar bör avslås med hänvisning till negativa effekter för skolväsendets ekonomi, organisation och den pedagogiska verksamheten.
Lotta Edholm, som då sitter i opposition, kritiserar den friskolekritiska linjen som S, V och MP för.
”Det tjänsteutlåtande som föreläggs nämnden visar tydligt på en förändrad politisk syn på valfrihet och fristående verksamheter”, skriver hon i ett gemensamt yttrande med Moderaterna.
Valet 2018 placerar återigen Lotta Edholm vid beslutandemakten.
I det sista beslutet som rekommenderar avslag för friskolor innan Edholm tar över, skriver hon ett nytt särskilt yttrande där hon protesterar mot stadens nej till de privata skolföretagen.
”Detta är ett av många tydliga tecken på att inställningen till fristående alternativ har förändrats och att majoritetens linje nu är att vara så restriktiv som man bara kan.”
”Har gjort en tydlig omsvängning”
När Lotta Edholm är tillbaka som skolborgarråd 2019 vänder hon skeppet åter tillbaka på en friskolevänlig kurs. 20 friskoleansökningar har kommit in och återigen saknas synpunkter på att de ska få godkänt.
2007, när Lotta Edholm tog över som skolborgarråd, gick 44 procent av stadens gymnasieelever i friskolor. 2022 låg den siffran på 57 procent, visar statistik hos Skolverket.
För elever i grundskolan är siffrorna 23 procent och 27 procent mellan åren 2007 fram till 2022.
Lotta Edholm säger att hon, med dagens kunskap om de konsekvenser som hennes politik lett till, skulle ha agerat annorlunda i dag.
– Jag och Liberalerna har gjort en tydlig omsvängning i friskolefrågorna och därför skulle jag idag, utan tvekan, gjort annorlunda.
