Störst risk för lerskred i Västsverige
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-03-13
1977 dödades 9 personer
Göteborg vilar på samma typ av lera som i skredet i norska Namsos.
Utsätts marken för kraftiga belastningar finns risk för ras.
Människans vilja att bo vid vatten utmanar leran enligt geolog Mats Engdahl.
Nio personer omkom 1977 i ett jordskred i Tuve utanför Göteborg.
Det blev en varningsklocka för landets kommuner och markerna började kontrolleras noggrannare.
Marker undersöks noga
Men Mats Engdahl, geolog på Sveriges geologiska undersökning, säger att liknande ras kan inträffa igen. 10 procent av marken i Sverige är lera och störst områden finns i Västra Götaland.
– Jag tror inte att det kommer att bli några stora skred i tätbebyggda områden i Sverige. Där har man gjort noggranna undersökningar. Däremot finns det risk för ras i sommarstugeområden.
På fredagen orsakades ett lerskred i norska Namsos norr om Trondheim då sex bostadshus drogs med i raset. Inga människor skadades allvarligt men den materiella förödelsen är stor.
Kvickleran, som den i Trondheim kallas, finns även i Västra Götaland. I östra Sveland, söder om Stockholm, och i Ångermanland finns en annan typ av lera som även kan utgöra en skredrisk.
Klimatförändringarna påverkar
Leran i Västsverige har bildats i havet och lerpartiklarna innehåller saltjoner. Genom landhöjningen kommer leran, som tidigare låg på havsbotten, upp till ytan och då kan den förlora sin hållfasthet och bli flytande.
– När den då utsätts för belastningar, som sprängningar och skakningar, kan den stabila leran falla ihop som ett korthus, säger Mats Engdahl.
Det senaste skredet i Sverige inträffade vid E6:an i Munkedal i Bohuslän 2006. Ett tiotal personbilar och två lastbilar drogs med i raset. 28 personer skadades också lindrigt.
– Då hade man lagt för mycket material på ett ställe så att marken kollapsade och drog med sig lermassor, förklarar Mats Engdahl.
Klimatförändringarna, med ökade nederbörd, gör att riskerna för lerskred är större idag än tidigare.
– Det finns en tendens att rasrisken har ökat de senaste tjugo åren. Det kan bero på att man bygger vid fel ställen. Människor vill bo nära vatten. Men då måste man undersöka marken och stabilisera om det behövs.
Läs tidigare artiklar:
Riskläget längs vägarna i din region
