Fel för Borg

Finansministerns utspel passerar inte Lögndetektorn

”En kilometerskatt för lastbilar riskerar att slå hårt mot åkerier och medför kostnader som motsvarar en extra chaufför i varje lastbil”.

Det sa finansminister Anders Borg, efter det rödgröna blocket meddelade att de kommer återinföra en kilometerskatt om de vinner valet.

Men finansministerns uträkning är mer falsk än sann, visar Aftonbladets Lögndetektor.

helskärm

Förra veckan kom det rödgröna blocket överens om att driva frågan om en kilometerskatt för tunga lastbilar.

De rödgröna vill ha en avgift som debiteras åkerierna per körd kilometer och lastbil. Syftet är att uppmuntra åkerierna till miljövänliga alternativ.

Trots att de rödgröna inte hade kommit överens om en siffra var finansminister Anders Borg inte sen med att kritisera förslaget.

– Det är inte en obetydlig kostnad. Kostnaden med det som tidigare föreslagits om 2 kronor per kilometer motsvarar någonstans mellan 200 000 och 300 000 kronor i kostnad per år. Det är i praktiken som att stoppa in en extra chaufför i passagerarsätet i lastbilen, sa finansministern efter en debatt i riksdagen i fredags.

Fel dubbelt om

Anders Borg byggde uträkningen på ”den genomsnittliga färdsträckan för en lastbil under ett år, multiplicerat med skatten två kronor”.

Enligt hans presstab kommer uppgifterna från Trafiksskatteutredningen 2004.

Mycket siffror blir det, men Lögndetektorn visar att finansministerns uträkningar inte riktigt stämmer.

Enligt myndigheten för transportpolitik, Trafikanalys, som samlar statistik om trafiken körde det förra året cirka 84 596 svenskregistrerade lastbilar som klassas som tunga på vägarna i Sverige. Endast ett fåtal av dessa ägdes av privatpersoner.

5 100 mil

Tillsammans körde lastbilarna 432 865 039 mil. Det ger en genomsnittlig färdsträcka per lastbil på 5116,8 mil per år.

Med en kilometerskatt på två kronor/kilometer ger det en kostnad för varje lastbil på 102 337 kronor per år. Alltså hälften så mycket som Anders Borg uppgav.

Men om man som finansministern gjorde räknar med siffrorna från Trafikskatteutredningen 2004, som bara tar med långtransporterna, blir medelsträckan 10 800 mil per år. Det ger en årskostnad för långtransporter på 216 000 kronor, om en kilometerskatt på 2 kronor införs.

Men det är fortfarande långt ifrån vad en extra chaufför kostar.

370 600 kronor

Enligt Transportarbetareförbundets kollektivavtal är minimilönen för en lastbilschaufför i Sverige cirka 21 000 kronor per månad. Med löneökningar ligger genomsnittslönen på 23 500 kronor i månaden. Det ger en årsinkomst på 282 000 kronor, exklusive övertillägg och andra påslag.

Arbetsgivaravgifter som betalas för en anställd är i år 31,4 procent av den utbetalade lönen. För en genomsnittlig chaufför betalar åkerierna därmed drygt 88 600 kronor i avgifter för bland annat ålderspension och sjukförsäkring.

Sammanlagt kostar en genomsnittlig chaufför cirka 370 600 kronor per år för ett åkeriföretag.

Slutsats: Tog i ordentligt

Även om den rödgröna kilometerskatten kommer att ge höga merkostnader för åkerierna tog finansministern i ordentligt i överkant.

Anders Borg räknade med att åkeriernas kostnad för en kilometerskatt på två kronor ligger på mellan 200 000 och 300 000 kronor för en lastbil per år. Vilket, enligt finansministern, är samma kostnad som åkerierna betalar för en anställd chaufför på ett år.

Men en kilometerskatt på två kronor i Sverige ger, enligt Trafikanalys uppgifter, en genomsnittskostnad på 102 336 kronor per lastbil och år. Räknar man bara långtransporterna, som Borg hänvisade till, kommer man upp i en kostnad på 216 000 kronor per år.

En anställd kostar åkerierna i grundkostnad cirka 370 600 kronor per år. Alltså långt mycket mer än kostnaderna för en kilometerskatt på två kronor, oavsett vilka siffror man använder.