Samuel såg 20 mördas

Gömde sig i träd – är ett av de viktigaste vittnena från Utøya

helskärm

Som oppositionspolitiker i Uganda har han beskjutits och torterats.

Men värst av allt är Utøya.

Från sitt gömställe i ett träd blev Samuel Muyizzi, 31, vittne till över 20 mord.

Och han såg själv rakt in i mördarens kikarsikte.

Resan hem har just börjat.

Vi sitter i en taxi på väg mot Arlanda när Samuel ger sin första längre intervju efter massakern på Utøja.

Om ett par dagar kommer han att vara tillbaka i Uganda. Ett land där han sen barnsben kämpat politiskt. Ett land där han som student torterats med elstötar, ett land där han beskjutits under demonstrationer och sett sina vänner dö runt omkring honom.

Men han säger det själv – ingenting blir nånsin värre än Utøya.

”Händer inte i Norge”

Som generalsekreterare i Uganda young democrats var han inbjuden till Utøya inom ramen för det internationella samarbetet mellan socialdemokratiska ungdomsförbund.

Han tystnar en stund när jag frågar om Utøya, ser på husen som försvinner utanför taxibilens fönster.

Sedan börjar han berätta:

– Vi var i det stora möteshuset och hade just haft ett möte med den förre norska statsministern. Det hade varit explosioner i Oslo så vi väntade på information om vad som hänt. Då kommer nån in och skriker att någon skjuter utanför.

En minut passerade. Sedan såg han honom själv – en man i polisuniform som skjuter mot tälten.

Men Samuel är lugn.

– Det lustiga är att det dröjde lång tid innan jag fick panik. Det gick inte att ta in att någon dödade där ute. Jag försökte lugna folk: det finns en bra förklaring det här, det här är ett sätt för polisen att evakuera folk. Lugna ner er.

Nån svarade honom:

– Såna här saker händer inte i Norge.

”Så många kroppar”

När Breivik försvann ur sikte flydde Samuel rakt söderut på ön, nära vattnet. Eftersom han inte kan simma såg han bara en utväg:

– Jag bestämde mig för att klättra upp i ett träd.

Från trädtopparna såg han stora delar av den södra delen av ön och skulle senare bli ett av polisens viktigaste ögonvittnen.

En bit bort såg han Breivik närma sig på stranden.

– Han sa till dem att han var från polisen och många kom fram. Då började han skjuta. Han sköt på alla som stod upp. Folk föll i vattnet, det var så många kroppar, kanske 20 stycken.

Och det var först i den stunden som Samuel insåg det.

Han var i livsfara.

”Siktade rakt mot mig”

Han kastade sig ner från trädet där han vore en enkel måltavla om mördaren skulle komma närmare. Nere vid vattnet gömde han sig bakom en klippa. Kort efteråt såg han Breivik igen. Nu på nära håll.

– Han agerade som om han vore militärt tränad och var väldigt lugn, det slog mig verkligen. Han såg nästan ut att njuta av det han gjorde och kände sig bekväm med det.

Breivik närmade sig – och plötsligt stod de bara några meter från varandra. Breivik fick skottläge och höjde vapnet.

– Han siktade rakt mot mig.

Men bara ögonblick från döden kom räddningen från ovan.

En helikopter.

– Jag vet först inte vad det var som distraherade honom, men han sköt inte. I stället vände han sig om och flydde in mot skogen, det måste ha varit på grund av helikoptern.

Svalde massa vatten

Av rädsla för att mördaren skulle komma tillbaka gjorde Samuel då det han fasat över han gav sig ut i vattnet.

– Jag försökte simma, men sjönk. Jag svalde en massa vatten. Min kropp paralyserades och det kändes som att min kropp inte var min.

I vattnet blandades de döda kropparna med de levande. Samuel försöker hålla i de andra som simmade utåt och insåg att han höll i en död människas kropp.

Men räddningen kom. En privatperson i en båt räddade Samuel och en rad andra.

Känner inget hat

Tillbaka i taxibilen närmar vi oss Arlanda. Resan hemåt, mot Uganda, ska fortsätta. Med sig har Samuel varken rädsla eller hat.

– Det här har gett mig mer kraft.

– Du vet, jag har ibland undrat vad det är som driver er här uppe i norr. Ni har goda liv och välfärd. Vad finns att kämpa för? Efter det här inser jag att ni har all anledning att kämpa när det gäller saker som integrationsfrågor, allas lika värde och kampen mot högerextrema rörelser.

– Breivik ville skapa rädsla men människor har blivit starkare. Det tror jag knappast var hans syfte.

Vi sitter ner en stund på Arlanda innan han tar oss vänligt i hand och lämnar oss i avgångshallen. Han går mot gate 66 och vänder sig om efter en stund.

Det ser ut som att han ler.