Regeringen förlorar maktkampen mot Vattenfall
Öppnar för att använda skattebetalarnas pengar till ny kärnkraft
Det handlar inte om att vara för eller emot ny kärnkraft. Det handlar om pengar. Det går inte att prata fram ny kärnkraft. Det krävs pengar.
Det verkar regeringen nu ha insett. Efter att i över ett års tid förgäves ha väntat på att någon investerare ska räcka upp handen och säga ”jag vill bygga”, pratar nu regeringen om reda pengar.
Därmed böjer sig regeringen för Vattenfalls vd Anna Borg.
Statsminister Ulf Kristerssons (M) mantra har varit: Energislagen ska stå på egna ben. Medan Anna Borgs har varit: Vi investerar bara i nya reaktorer om de väntas bli lönsamma.
Riksdagen har satt ett lönsamhetskrav på Vattenfall. Bolaget ska ha 8 procents avkastning på sysselsatt kapital och agera ”affärsmässigt”.
Anna Borg sa nyligen till Dagens Industri att en framgångsfaktor i andra länder som bygger kärnkraft är att hela samhället är involverat, bland annat för att säkra ”riskdelning”.
Redan några dagar före dess hade Liberalernas ledare, arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L), fallit till föga: ”Liberalerna har länge sagt att staten måste lägga pengar på bordet”, sa han till Svenska Dagbladet.
På torsdagens presskonferens om en ny kärnkraftsutredning kovände så regeringen i pengafrågan. Regeringen ska så småningom tillsätta en kärnkraftssamordnare som även ska titta på finansieringen.
Dessutom sa energiminister Ebba Busch (KD) efteråt att ”de ekonomiska förutsättningarna är alldeles för skakiga i dag, givet att elpriserna går så mycket upp och ned.”
Därmed gjorde hon två saker: Dels medgav hon att det är svårt att göra investeringskalkyler för ny kärnkraft när det inte går att räkna på framtida avkastning. Dels sågade hon hur marknadspriserna sätts.
Både i Sverige och i EU har det talats om att kärnkraften ska få mer betalt än andra kraftslag för att den stabiliserar elsystemet, till skillnad från den ombytliga – men betydligt billigare – vindkraften.
Ebba Busch sa till Aftonbladet att hon har svårt att se att det blir stora, tunga, nya investeringar i kraftproduktion om det inte blir bättre förutsättningar – och öppnade för att använda skattebetalarnas pengar.
De 400 miljarder i statliga kreditgarantier som regeringen har hållit upp som en morot framför de motsträviga investerarna pratades det däremot inte om. Vattenfall kan inte använda garantierna eftersom bolaget inte brukar låna upp pengar på det sättet.
Klart är att ny kärnkraft handlar om ohemult mycket pengar. Kostnaderna har skenat i alla kärnkraftsbyggen i Västeuropa och förseningar har varit legio, se faktaruta.
Inte ens dagens sex svenska reaktorer, som till stora delar redan är avskrivna eftersom de är mer än 40 år gamla, går alltid med vinst.
Risken är alltså stor. Inte konstigt att Anna Borg talar om riskdelning. Och nu verkar regeringen börja lyssna.