Kontrollen av religiösa friskolor skärps

helskärm

Kontrollen av religiösa friskolor skärps, föreslår regeringen.

Något förslag om att förbjuda nya religiösa friskolor blir det däremot inte. Den laddade frågan bereds fortfarande.

Religiösa friskolor har debatterats mycket de senaste åren. Debatten bottnar i ett antal allvarliga övertramp som uppdagats i friskolor med uttalad eller inofficiell kristen eller muslimsk inriktning. Det har handlat om religiöst färgad undervisning och personer med koppling till muslimska friskolor som bedömts som säkerhetshot, haft IS-sympatier eller dömts för grova ekobrott.

– Vi har inte råd med att pengar försvinner, eller att skolor bedrivs med annat syfte än kunskap och bildning, säger skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) i samband med en pressträff.

Regeringen föreslår nu nämligen tydligare krav och skärpta regler för konfessionella förskolor, skolor och fritidshem. I korthet går det ut på noggrannare kontroll av de friskoleansvariga - en demokratikontroll - och krav på att de friskoleansvariga tydligt ska registrera skolans inriktning.

Terrorbrott

Den skärpta ägar- och ledningsprövningen innebär att fler uppgifter ska hämtas ur brottsregistret.

– Tillståndsmyndigheterna saknar i dag tillgång till uppgifter om till exempel brott som rör terrorism, exemplifierar Lina Axelsson Kihlblom.

Det här förslaget skärper samhällets kontroll över välfärden – men det räcker inte, påpekar skolministern.

– Regeringen vill gå längre. Regeringen avser att presentera ett förslag om etableringsstopp för konfessionella skolor, säger hon.

Inte mogen

Med andra ord: Den kontroversiella frågan om att förbjuda nya, religiösa friskolor är inte mogen att läggas fram ännu.

Socialdemokraterna vill ha ett förbud mot alla friskolor med religiös inriktning, men det finns det inte majoritet för i riksdagen.

Det förslag som utretts, och fortfarande förbereds i regeringskansliet, handlar om ett stopp mot nya religiösa friskolor. Ett etableringsstopp var också en av punkterna i S-MP-regeringens januariavtal med L och C.

Men också det förslaget är omstritt. Regeringens utredare, Lars Arrhenius, kom fram till att ett etableringsförbud riskerade att bryta mot såväl religions- som näringsfriheten. En rad tunga remissinstanser gjorde också tummen ned för etableringsstopp.

Oklar tidsplan

På frågan när ett förslag om etableringsstopp för religiösa friskolor kan komma svarar Lina Axelsson Kihlblom:

– Vad den kommer innehålla och när kan jag inte svara på eftersom den bereds på regeringskansliet. Jag har inget jag kan säga där, säger hon.

TT: Varför finns det förslaget inte med i det ni lägger fram i dag?

– Jag tycker det är viktigt att vi tar det steg för steg. Att vi så snabbt som möjligt återtar den demokratiska kontrollen i skolan. Framförallt när vi ser att det finns avarter där ute som inte är önskvärda.

Regeringens förslag om skärpt kontroll av religiösa friskolor, med så kallade konfessionella inslag, föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.