Sydeuropas vinbönder köper mark i norr efter klimatförändringarna

Christina Nordh

SÖDRA MELLBY. Förra året var vinskörden i Sydeuropa den sämsta på 62 år.

En orsak var klimatförändringar, enligt branschorganisationen OIV.

– Sedan minst två decennier köper champagnehus i Frankrike mark i England, i jakt på svalare lägen, säger vinbonden Margareta Laike.

Mellan ett bed & breakfast, en äppelodling och en gårdskrog på Linderödsåsen i utkanten av Kivik ligger en av Skånes små vingårdar. I öster ligger havet, i sydost Stenshuvud och i söder syns Södra Mellbys kyrkby bortom vajande sädesfält och äppelodlingar.

Margareta Laike och Marek Haraburda startade Mellby nr 5 vingård för drygt tio år sedan. På 0,3 hektar mark har de runt tusen stockar där druvanlagen just nu växer till sig. De odlar enbart gröna druvor, de flesta av sorten Solaris.

Nu är det bråttom att rensa bland druvanlagen, det får inte vara för många klasar på varje stock, mellan sju och nio bara. Samtidigt ska skotten guidas rätt mellan ståltrådarna.

– Skotten utvecklas jättefort, sedan blir det en blomma och till sist vindruvor, säger Margareta Laike, agronom och lantbrukare.

Totalt kan plantan sträcka sig uppåt tre meter innan druvorna plockas för hand i mitten eller slutet av september.

– Solaris är rätt yvig, den växer mycket på sidorna, så man måste ta bort så att inte väggen blir för tät. Nu i juni och juli handlar det om kontinuerlig skötsel.

Tidigare var det sädesfält här med spannmål, sedan styckade Margareta Laike av en del av jordbruksmarken för att satsa på vin.

2011 sattes de första stockarna, som importerats från Tyskland, i jorden. Då en liten pinne på cirka 15–20 centimeter med rötter som skulle ner 40 centimeter i jorden. Första kommersiella skörden av det egna vinet var klar 2015.

– Jag skulle kunna tänka mig att ha dubbelt så många stockar, 2 000. Det är en lagom mindre odling arbetsmässigt och maskinmässigt. Ska man ha det som hobby kanske det räcker med 200–300 stockar, säger Margareta Laike.

I dag lägger hon och hennes delägare ned cirka 380 timmar på det halvår odlingssäsongen pågår, det motsvarar i genomsnitt ungefär en halv till två dagar i veckan. Resultatet ett normalår blir ungefär lika många flaskor som vinstockar.

Enligt en rapport från branschorganisationen OIV, International organisation of vine and wine, sjönk den sammanlagda vinproduktionen i världen till 237 miljoner hektoliter förra året. Det handlar om en tioprocentig minskning.

OIV lägger främst skulden på torka, bränder, skyfall, hetta och andra extrema väderhändelser – som väntas bli allt vanligare på grund av klimatförändringar.

helskärm

Lyfter blicken mot norr

Vinbönder i södra Europa har i flera år lyft blicken mot norr. Framför allt handlar det om södra England. Margareta Laike berättar att när hon jobbade på en gård i Sussex i slutet av 1970-talet började vinodlingen komma i gång där.

– Vinindustrin i England är jättestor nu. I blindprovningar har man sett att Sussex viner är minst lika bra som de i Champagne, säger hon.

– Men det har ju odlats vin förr i England. Romarna hade vinodlingar ända upp till Skottlands gräns, så det var mycket varmare på romartiden än i dag.

Tror du att det kommer att bli någon större förändring här i Skåne?

– Ja, jag tror att mousserande vin är mer odlingssäkert än stilla vin, för man tar druvorna tidigare. Ska man satsa i större skala på vin så ska man nog satsa på mousserande.

Häromdagen kom beskedet att regeringen vill tillåta gårdsförsäljning, om vissa villkor uppfylls. Margareta Laike säger att det inte är aktuellt för henne, åtminstone inte nu. Än så länge säljs hennes vin på tre lokala systembolag och restauranger.

– Det här är en kommersiell odling, men den omsätter för lite. Gårdsförsäljning är bra för turismen, bygden och det småskaliga. Men jag tror inte att jag kommer att hålla på med det själv.

Välkomnar beskedet om gårdsförsäljning

Några kilometer bort, i Skepparp, sitter Bengt ”Fuffe” Åkesson, 66, på en traktor och planterar nya vinstockar. Redan finns 23 000 vinstockar på fem hektar på markerna nära Haväng. Med de nya ska det bli runt 50 000 vinstockar på totalt elva hektar.

– Jämför man internationellt är det pyttelite. Vi har vissa vingårdar i Sverige som har 35 hektar. Men jag tycker inte att storleken är det viktiga, utan att vi producerar bra vin.

 De första rankorna planterades 2011, sen utökade man 2018, 2022 och nu i år. Det första vinet kunde man provsmaka 2014.

– Jag hade hjälp av en kompis som är vinmakare i Italien, så jag började inte från noll utan vi började på en bra nivå. Vi försöker göra bättre varje år givetvis, säger ”Fuffe” Åkesson.

Till sin hjälp att plocka klasarna från de 23 000 stockarna har han ytterligare fyra heltidsanställda, två bara för att hjälpa till med vinodlingen.

– Vi är ändå rätt snålt anställda. Det går väldigt fort nu. Allt låg i vintervila och helt plötsligt drog allt igång.

Till skillnad mot Margareta Laike välkomnar ”Fuffe” Åkesson beskedet om gårdsförsäljning.

– Att sätta vinstockar och odla druvor är den lättare biten. Sedan ska man sälja det och ha en säljkanal. Systembolaget är fantastiskt, men med större volymer är det lite mer utmanande att hitta rätt sortiment för Systembolaget. Krogar jobbar vi med hela tiden, men sen får man börja titta på exporten, säger han.

– Volymen som tillverkas i Sverige är försvinnande liten. Det är inte ens en procent av den totala vinodlingen, det är delar av procenten.

Han har också följt rapporteringen om de ändrade förutsättningarna i södra Europa.

– Vissa traditionella vinländer är för varma i dag. De har 50 grader varmt och inget vatten. Det blir ju bränt och allting torkar. Champagnedistriktet säger att de inte har haft rätt väderlek de sista tio-femton åren, druvorna blir för mogna, säger ”Fuffe” Åkesson.

Något nytt vin-Mecka tror han inte att Sverige kommer att bli.

– Sverige är redan ett erkänt vinland i dag, men det är inte många som känner till det. Vi kämpar för att göra oss mer kända.