Orkar EU med fler medlemmar?
Sex länder på Balkan knackar på EU:s dörr. Ett svårt dilemma för unionen.
Klarar EU av att bli större? Vad händer å andra sidan med freden om Europa stänger dörren?
Båda sakerna ligger i vågskålen när EU ska fundera över sin framtid efter den smärtsamma skilsmässa som ska sluta i att britterna lämnar unionen.
Vad kan då vara mer attraktivt än att träffa nya partners?
I går rekommenderade EU-kommissionen att inleda medlemsförhandlingar med Makedonien och Albanien.
Ändå är sanningen att intresset för att ta in nya medlemmar är på rekordlåg nivå. EU har fullt sjå att hålla ihop de 27 medlemsländer som återstår efter en förmodad brexit. Länder som Ungern och Polen driver en politik som går rakt emot en del av EU:s grundläggande regler.
Oförmågan att enas om en gemensam flyktingpolitik ligger som ett stort svart moln över unionen. Lägg därtill de olika åsikterna när det gäller att fördjupa samarbetet och det är helt klart att EU har händerna fulla med existentiella frågor.
Undvika nya krig
Mot det står önskan att undvika nya krig i Europa. EU har lyckats hålla fred i sin del sedan andra världskriget och är lika mycket ett fredsprojekt som en ekonomisk union.
Länderna i det forna Jugoslavien utkämpade diverse krig under 90-talet som rev upp stora sår mellan olika folkgrupper. Mer än 20 år har gått sedan det blev fred men ändå är det många som instämmer i EU-chefen Jean-Claude Juncker fruktan för att nya krig ska bryta ut om Balkanländerna inte inlemmas i en europeisk gemenskap.
Främsta skälet till att Serbien så småningom kan tänkas erkänna Kosovo är doften av ett EU-medlemskap. Enda chansen att lösa konflikten mellan Grekland och Makedonien är ett hägrande EU-medlemskap. Sannolik vilar möjligheten att på sikt hålla ihop Bosnien på samma grund.
Vågspel
Men som fallen med Ungern och Polen visat, när ett land väl blivit medlem kan det fjärma sig väldigt mycket från demokrati, yttrandefrihet och rättssäkerhet utan att EU kan sätta särskilt mycket tyngd bakom orden. Att ta in en grupp länder som har så mycket gammalt groll mellan och inom sig utgör en stor risk.
Problemet är att det är ett lika stort vågspel att inte hålla liv i deras dröm om ett EU-medlemskap.
Nya krig kan blossa upp men risken finns också att andra stormakter i regionen försöker använda Balkan som en murbräcka mot EU. Ryssland har redan på många sätt flyttat fram sina positioner på Balkan.
En tröst i detta dilemma är att det kommer att ta lång tid innan Serbien, Montenegro (medlemsförhandlingar redan inledda), Albanien, Kosovo, Makedonien och Bosnien uppfyller kraven för ett medlemskap.
Serbien och Montenegro väntas bli medlemmar tidigast 2025. De övriga betydligt senare.
Inte redo
Länderna har fortfarande stora problem med korruption, brist på rättsäkerhet och respekt för mänskliga rättigheter. Deras ekonomier är i stort behov av reformer. För att nämna några områden.
Efter Berlinmuren har EU haft en tendens att välja in länder trots att de inte är redo. Särskilt tydligt var det i fallen Bulgarien och Rumänien där skillnaden i ekonomisk standard jämfört med övriga EU var för stor. När ett land väl valts in är det bara att gilla läget. Det gäller att få till nödvändiga förändringar under ansökansprocessen. Efteråt är det för sent.
En annan faktor som gör det svårare för nya medlemmar är att alla 27 länder måste vara ense om att släppa in nya. Frankrikes president Emmanuell Macron sade i går mycket ett mycket tydligt nej till nya medlemmar tills EU reformerats och löst sina akuta problem. Det finns andra länder som känner likadant.
Inte betala
Generellt kan man säga att de rika EU-länderna, däribland Sverige, är allt mindre intresserade av att betala för nya fattiga länder som inte är nettobidragsgivare till EU.
Så även om dörren inte är stängd så står den bara på glänt just nu.