Nya mejlen som avslöjar spelet bakom bidraget

Publicerad 2014-01-29

Sverigedemokraterna försäkrar att kvinnoförbundets verksamhet var i full gång när de ansökte om miljonbidraget i oktober 2010.

Men den 18 januari 2011 skrev ordförande Carina Herrstedt i ett mejl om det nya kvinnoföreningen:

”Problemet är att den inte riktigt är igång”.

SD:s kvinnoförbund intygar att de under många år haft en aktiv kvinnoverksamhet inom partiet.

I stadgar de lämnat in till riksdagens partibidragsnämnd står det att de varit aktiva sedan 2007.

Men mejl som Aftonbladet i dag kan publicera väcker nya frågor om när kvinnoförbundet verksamhet verkligen startade.

En mejlkedja som tar sin början den 16 januari - alltså tre månader efter att kvinnoförbundet intygat sin existens för nämnden - skriver kommunfullmäktigeledamoten Ulla-Britt Åsén från Borås att hon anser att partiet saknar kvinnoorganisation.

”Kvinnor och djur betraktas inte med lika stor prioritet som andra frågor”, skriver hon.

Kvinnförbundet ”inte igång”

Hon vill mobilisera kvinnor på gräsrotsnivå och känner uppenbarligen inte till att någon sådan verksamhet finns inom partiet.

Den 18 januari svarar riksdagsledamoten Richard Jomshof att han tycker att Ulla-Britt Åséns förslag är intressant och värt att ta upp på nästa partistyrelsemöte.

Inte ens Richard Jomshof, som har tät kontakt med partitoppen, känner alltså till att det redan ska finnas ett kvinnoförbund.

Samma dag svarar ordföranden, Carina Herrstedt. Hon upplyser Jomshof om att det har startats en kvinnoförening, men skriver:

”Problemet är att det inte riktigt är igång”.

Ordföranden själv skriver också att hon inte har så bra koll, och hänvisar till Daniel Assai och Gabriella Hedarv. Hedarv beskrev tidigare kvinnoförbundets påstådda verksamhet för Aftonbladet som ”en löst sammansatt grupp utan stadgar och sånt”.

”Är SD-Kvinnor på riktigt?”

SD:s registeransvarige, Joachim von Ritter, känner inte heller till kvinnoförbundet flera månader efter att det ska ha startats. I ett mejl den 3 mars 2011 skriver han:

”Det viktiga för mig är att få veta om SD-Kvinnor är på riktigt och att endast en person träder fram som min kontakt”.

Joachim von Ritter skriver också att det är en kaotisk struktur inom SD som gör det svårt att urskilja seriösa projekt från ”rena tramset”.

Även Björn Söder väcker frågan om SD:s kvinnoförbund hade några medlemmar. Den 3 mars 2011 skriver han:

”Vad gäller kvinnoförbundet framgent så bör de ha sina egna medlemmar och registreras på samma sätt som Fädernes kyrka i registret.”

Skandalöst

Riksdagsledamoten Anna Hagwall, som länge kämpat för kvinnofrågor inom partiet, beskriver bildandet av kvinnoförbundet som "skandalöst".

Våren 2011 skrev hon ett kritiskt mejl till partisekreteraren Björn Söder. Innehållet publicerades i juni samma år på en blogg.

"Under valrörelsen på våren 2010 har jag påpekat för vår partiordförande vikten av satsning på våra kvinnliga väljare, dock utan bifall".

När ansökan skickats in gjorde SD allt för att hålla Anna Hagwall utanför styrelsen. Anledningen var att det trodde att hon skulle "obstruera och tjafsa om både pengar och verksamheten".

”En kupp”

Anna Hagwall fanns inte heller med i det första förslaget till styrelse. I mejlet till Björn Söder skrev hon:

"Efter partiets riksdagsinträde ändrades inställningen till ett kvinnoförbund för nu fanns det möjlighet att få statligt stöd. Helt plötsligt var vi precis lika föraktfulla mot skattebetalarnas pengar som andra organisationer vi kritiserat för slösaktighet tidigare".

Hagwall avslutar mejlet:

"Sveriges nyaste kvinnoförbund, Sverigedemokraternas kvinnoförbund, tillkom efter en kupp. Hoppas Björn Söder vaknar och ogiltigförklarar hela processen".