De är de värsta pendlarna
Statistik gör gällande
att 89% av den här tidningens läsare tar del av den när de färdas kommunalt. Detta roar mig, för det gör att jag kan visualisera er där ni just nu sitter i en trång buss eller i en tunnelbanevagn eller på någon landsortskt charmig spårvagn och läser den här krönikan. Vi har en närhet nu, ni och jag, känner ni det?
Och när ni ändå sitter där och väntar på ert stopp, kan jag passa på att fråga er: Har ni koll på de olika kommunalfärdmedelstyperna? Varje vagn och varje buss kan alltid sorteras upp i olika karaktärstyper, som på ett eller annat sätt gör din resa lite mer obehaglig än vad den kunde ha varit. Några exempel.
Har du sett
till någon ”bananätare” i närheten av din plats? Han ser bussen som ett tillfälle att äta sin matsäck. Han vill ju bara äta en banan, och inte tänker han på att den vidriga doften av mjuksvart banan sprider sig till alla omkring honom. Plötsligt stinker hela bussen banan och det märker alla, utom bananätaren, som obekymrat snaskar vidare. Hittar du ingen bananätare så hittar du säkert en ”I-poddare”. Han är ofta ung och finnig, ser ut som typen som saknar framtid. Han lyssnar på musik i sina hörlurar. Det kan vara AC/DC, det kan vara Metallica. Han maxar skiten, för han vet att det fiffiga med hörlurar är att ingen annan hör. Men hela bussen hör diskanten. Hela tunnelbanevagnen kan klampa fötterna i takt om de vill.
Den enda
som inte störs av detta fasansfulla ljud är ”sovaren”, typen som använder varje transportsträcka till att sova. Han sitter gärna vid ett fönster, så att han kan luta sig bekvämt och somna in. Han bryr sig inte om att ingen människa vill se främlingar sova på det sättet. Han bryr sig heller inte om saliven som rinner ner för hans kind. Han märker det inte, han sover ju.
Vi går vidare.
Om du tittar alldeles över din axel eller alldeles bredvid dig upptäcker du sannolikt en mycket vanligt förekommande typ – ”överaxelntittaren”. Han har glömt att ta med sig Punkt SE, men han vill gärna se vad Schulman skriver om. Han är så nyfiken att all hans integritet försvinner. Han böjer sig så nära dig att du kan känna en doft av hans frukost från hans mun. Ah, ägg och kaviar. Någonstans nära dig har du säkert också ”palmpilot-tönten”. Han bär kostym av illasittande slag. Han sitter djupt försjunken med en liten handdator. Själv kallar han den för ”palm”. Han sitter med sin touchscreen och knappar med en löjlig liten penna och lägger in och ut meningslösa möten.
Men av alla vidriga
kommunalfärdmedelstyper finns det en som är värre än alla de andra. En typ som briljerar i vidrighet varje gång man åker kommunalt.
Jag talar om dig. Ser du inte att du tar upp en massa plats med den där tidningen? Ser du inte att du stör och prasslar och ställer till besvär?