Polisen: Knarkköp på nätet sponsrar gängen

Den som köper knark via Flugsvamp och liknande sajter på nätet deltar i den grova organiserade brottsligheten, enligt polisen. De flesta säljare kontrolleras av kriminella nätverk som Foxtrot.

– Det är viktigt att köparna är medvetna om vad de sponsrar, säger kriminalpolisen Björn Eriksson.

Vid en första anblick kan det verka som att knarkhandeln på nätet handlar om något annat än den som sker på gatan. Säljarnas konton har namn som ”Jönssonligan”. Tilltalet i annonserna är ofta glatt och befriat från gängvärldens attribut.

Men de flesta säljarna på det som har kallats ”Blocket för droger” kontrolleras direkt av Foxtrot-nätverket och andra kriminella organisationer, understryker Björn Eriksson, gruppchef för komplexa cyberbrott vid Nationella operativa avdelningen (Noa).

– Ofta uppger säljare att de tar avstånd från våld och skjutningar – men samtidigt säljer de till exempel amfetamin med en sådan här kriminell logga på. När köparna handlar på de här marknadsplatserna sponsrar de direkt nätverken som står för skjutningarna och sprängningarna.

Många säljer vidare

Samtidigt skiljer sig köparna på nätet från sina motsvarigheter på gatan. Utbildningsnivån är något högre – och den typiske nätköparen finns oftare i universitetsstäder eller på landsbygden.

– Många köper narkotika via nätet för att sedan sälja den vidare. Det är stor spridning runt om i landet, även till de mindre orterna och det är i stort sett omöjligt att kontrollera vilken ålder en köpare har, säger Björn Eriksson.

”Stor upptäcktsrisk”

Förra veckan dömdes tre män till långa fängelsestraff för att ha drivit sajten Flugsvamp 3.0. Björn Eriksson ser domen som en seger.

– Vi jobbar ju för att visa att darknet inte är en frizon och att vi inom svensk polis har kompetens och uthållighet att bedriva sådana här komplicerade ärenden fram till fällande dom, säger han.

Handeln har fortsatt via uppföljaren Flugsvamp 4.0, men Eriksson har ändå gott hopp om att polisen ska kunna sätta stopp för den också.

– Ju oftare vi tar ner och lagför administratörerna, desto lägre blir risken att det kommer nya. Det finns ju inte hur många administratörer som helst som står på kö och det är en ganska stor upptäcktsrisk och en ganska hård lagföring, säger han.