”Rimligt att folk vet något om Palmemordet”

Lisa Röstlund

Gunnar Wall tror att mordet kan lösas – om inblandade bekänner på ålderns höst

helskärm

Journalisten och författaren Gunnar Wall har skrivit flera böcker om Palmemordet och belönats med det prestigefyllda priset Guldspaden.

Om utredningen säger han:

– Det är rimligt att tänka att det fortfarande finns folk som vet något.

Gunnar Wall började skriva om Palmemordet hösten 1987. Han har skrivit flera böcker i ämnet och för ”Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet” som gavs ut 1997 fick han Föreningen grävande ­journalisters pris Guld­spaden.

”Finns namn”

Vem tror du har mördat Olof Palme?

– Är det något jag har lärt mig efter att ha sysslat med det här i så många år är det att inte tro någonting. Det kan mycket väl vara så att det är någon vi aldrig har hört namnet på. Det finns ett antal namn som har dykt upp i sammanhanget, som det finns mer eller mindre troliga indicier på att de skulle kunna vara intressanta. Men att ta någon av dem och säga ”här har vi sanningen” – det har andra ägnat sig åt, inte jag.

Många nivåer

Varför är du så intresserad av fallet?

– Jag är journalist och har alltid varit intresserad av samhällsfrågor och av brott, som många är. Egentligen är jag förvånad över att så få andra journalister har ägnat sig åt denna i särklass häftigaste nyhetsfråga som funnits på många år. Den innehåller så mycket och leder in på så många underavdelningar: internationell politik, tekniska frågor om vapen, psykologi – allt. Det finns alltid nya infallsvinklar och det blir, anser jag, mycket en fråga om att studera Sverige vid den här tiden och vad som har hänt sedan dess.

– Det är också ett sätt att studera hur rättsväsendet fungerar under allvarlig press. När man ställs inför en utmaning som man normalt inte ställs inför, vad händer då? Jag har egentligen inte i första hand försökt ta reda på vem som har gjort det, utan att utröna hur statsapparaten har hanterat frågan. Det finns ett behov av att försöka förstå det. Många tenderar att sälla sig till ett av två alternativ: antingen tror man att samhället verkligen gör allt för att sanningen ska komma fram och att allt annat bara är unkna spekulationer. Det andra är folk som tror: ”Självklart vet folk där uppe i statsmakten exakt hur det är, och de hemlighåller det”. Men det finns så många skäl till att olika myndigheter och ansvariga individer inte skulle vilja, ha lust eller våga göra saker som inte är bekväma. Det gör att det finns stor risk för att en utredning av det här slaget, som på många sätt innehåller så många känsliga aspekter, inte blir riktigt utförd.

Mycket pekar på det

Tror du att mordet kommer att lösas?

– Det är inte uteslutet. Om det fortfarande finns folk som vet något, vilket ­mycket pekar på, så finns det många skäl till att folk på ålderns höst tänker att de lika gärna kan berätta. Erfarenhetsmässigt har stora hemlig­heter i Sverige ofta kommit fram efter några årtionden, exempelvis när det gäller Sveriges agerande under andra världskriget, eller IB. Det gick inte att diskutera på 20–30 år, men det kom fram till sist.