"Jag mötte ett spöke"
Publicerad 2012-02-14
Läsarnas egna spökhistorier
Var femte svensk tror på spöken och hävdar att de mött ett.
Här är läsarnas egna berättelser om sina möten med det oförklarliga.
Kroppar med ihåliga ögon
"Jag är en av de som inte tror på spöken men i helgen var min dotter och hennes 2 kompisar hemma själva. De tar ett kort i köket på en av tjejerna och bakom syns det flera ansikten/kroppar med håliga ögon. Vi har visat det för flera av våra vänner och alla får rysningar och ser samma som vi. När vi kom hem försökte vi ta kort med samma motiv och ljus men allt såg klart ut…."
/Åsa
Min döde morfar hälsade på
"När jag var 17 år (året 1990) gick jag hem på lunch. Lägenheten var tom sedan jag lämnade den på morgonen och allt som fanns i hemmet var min katt. Jag gjorde snabbt en macka och något att dricka och satte mig vid köksbordet och pratade med Missan. Plötsligt, utan nån rimlig förklaring kom en doft som jag inte luktat sedan min morfar levde. Han dog året 78-79. Han doftade gammalt och piptobak och damm. Jag har det inte dammigt och jag röker inte pipa och inget som jag hade var mer än 10 år gammalt. Jag blev inte rädd men tyckte det var underligt och jag blev lycklig, som min älskade morfar hälsade på mig. Det har inte hänt igen, att hans lukt har träffat min näsa."
/Nina
Lamporna börjar lysa
"Inne i mitt hus, kommer det då och då smällar, smällarna låter ungefär som när en glödlampa går sönder, fast mycket högre ljud. Både min hund och mina tre katter reagerar inför alla dessa konstiga ljud. Flera gånger har mina el-testpennor börjat lysa, fastän inga elektriska sladdar funnits i närheten. Vid dessa tillfällen har min hund skällt och morrat. Min hund som är fyra år gammal nu. Har nästan varje dag, försökt hoppa upp cirka fem meter på gavelen av ladan. Samtidigt som han hoppar och hoppar, verkar han väldigt aggressiv. Det har blivit kraftiga rivmärken där, efter alla hundens försök att hoppa upp dit. Förutom allt detta, så fladdrar det skuggor i taket på min övervåning, som jag har som sovrum. Vad jag undrar? Är det spökerier? Eller har vi besök från yttre rymden? Helst skulle jag vilja nonchalera alltihop, men när min hund envist skäller och morrar, då måste jag ju se efter vad han skäller på för något. Ibland hör jag också konstiga läten när han markerat, men oftast hör jag ingenting. Men ser på hundens kroppspråk att det finns något som bara hunden kan uppfatta."
/Helena
Som en skugga i mänsklig form
"Jag jobbade ett tag på en skola i Norrbotten och upplevde att jag ofta kände mig iakttagen, att någon var bakom mig när jag satt och förberedde lektioner och liknande. En sen eftermiddag när jag skulle avrunda arbetsdagen så ser jag att det går någon framför mig när jag kommer ut från toaletten. Först hann jag tänka att det var en elev som var kvar men insåg i samma stund att detta är inte en människa. Jag upplevde spöket "som en mörk skugga" men ändå som en människa. Han försvann i tomma intet. Jag släckte och stängde fort och åkte hem. Efter att detta hänt, att jag sett honom, var det som om att han sökte mer och mer kontakt med mig. Han kunde skramla i saker och jag kände tydligt att han var där. Ibland fick jag säga högt och tydligt; nu får du gå härifrån för jag måste få arbeta i fred. Jag slutade jobba där ett par månader senare men vet att det även är annan personal som upplevt obehagliga saker där. Mannen ska tydligen även röra sig inte bara i skolan, utan även i andra hus i närheten. Det "roliga" i kråksången är att jag nu inte längre är mörkrädd, för nu har jag varit med om det som jag varit rädd för hela mitt liv."
/Maria
Ingen kunde förklara dimman
"Vid min fars begravning och vid en paus utanför dörren till kapellet där min far låg. Hade ej träffat honom sedan jag var sex år 1949. Ville föreviga fastrar och kusiner som samlats utanför med kameran. Knäppte ett kort och ytterligare ett sekunder senare. När jag tittade på bilderna som framkallats syns inget konstigt på det första fotot, men det andra visade tydligt en genomskinlig vit dimma kommande ut från dörren till gravkapellet mellan mig och fastrarna. Har fotona kvar och många har tittat på korten och förundrats. Det var varmt ute så ingen ånga kunde finnas i luften. Skickade fotona till Paranormala undersökningar i Stockholm, tror jag det heter. Hörde inte av dem som de lovade, men ett medium förklarade att det kunde vara "Ekoplasma" från min far som visade sig som en sista hälsning."
/Roger
Mördad av sin pappa
"Jag är uppväxt på en gård strax utanför Skänninge. Enligt uppgifter som min mormor hittade när hon levde var det en hälsokälla och offerplats som låg där. Det stod en stor ask på framsidan av vårt hus, i den brukade det sitta en pojke som jag tror blev mördad av sin pappa. Har inte funnit uppgifter så kan inte styrka det. Pojken kan vara från mitten av 1900-talet, sedan vi sågade ner trädet försvann han. Kanske blev han hängd, men han var täckt i blod. Korta grå byxor med hängslen, trasig skjorta och inga skor. Rufsigt hår. Förutom det så har jag hört klapper av hästar på kullersten fast vi inte ens hade det. Dessutom som om någon slår på metall, en smed eller något. Tror det varit en skomakare som bott där förut. Utöver dessa händelser kan jag känna närvaron av andra men inte alltid se dem så tydligt."
/Anna
Spöket i spegeln
"Det finns en del hemma hos mig. Jag personligen har inte sett dem, men alla i min familj som bor här har sett, hört eller känt något som inte kan förklaras.
Sen finns det en förskola där jag såg en vit dam i spegeln, var på en toalett där det var stängt och utan ljus - där ser jag henne. Lyser upp spegeln och formar handen som att dra in mig."
/Desiree
Spöket på Gimo Herrgård
"Själv har jag upplevt spöke på Gimo Herrgård . Att det spökade där kunde husfrun Gunvor berätta. Mina och andras upplevelser gör att jag inte tror, jag vet att det finns en fortsättning efter detta livet."
/Barbro
Den är fjärde flickan
"Min kompis tog för ett tag sedan tre bilder med sin mobiltelefon av en speciell släktbild från 80-talet. På två av bilderna syns en fjärde person på bilden, en liten flicka i likadana kläder som de större tjejerna. Hon har olika miner på bägge bilderna - och på den tredje bilden saknas hon helt. Jag har själv sett bilderna och kan omöjligt förklara det jag sett."
/Kristin
Vettskrämd av spökhuset
"Jag och mina klasskompisar skulle göra en dokumentär om prästgården i Borgvattnet. (Känt för sina spökerier, reds anm.) Jag var den som lämnade stugan först då jag först nästan blir puttad i trappen och sedan hör vi alla röster från våningen ovan oss. Samtliga var då i köket. Jag hade innan mitt besök varit rätt skeptisk. Men idag är jag säker. Det jag upplevde var jättejobbigt. Jag har aldrig förr upplevt att jag varit så ovälkommen i ett hus som denna prästgård."
/En av de som vågade.
Gumman hade varit död i 20 år
"Min mormor berättade ofta en märklig historia. När hon ännu var ung flicka en dag mötte hon en gammal böjd gumma utanför ett ensligt torp i skogen i närheten av samhället i Östergötland där hon bodde. Gumman hade bara ett öga och verkade väldigt gammal, men hon var helt redig och klar och de pratade en stund. När mormor kom hem och berättade för sin mamma om den gamla tanten blev mamman alldeles blek och sa: Hon har varit död i 20 år."
/Marie
Spöket i kyrkan
"I kyrkan där jag sjunger i kör så finns det ett kor som jag skyr som pesten! Jag lovar att det är någon där som inte vill ha besök, någon som vaktar. Den där vaktzonen löper i en halvcirkel och spiller in i sakristian. Jag upplever den som så obehaglig att jag smyger in om jag måste gå in där. Och i samma kyrkas församlingshem var det under en period så oroligt att jag inte kunde stå så att jag såg någon av dörröppningarna för då svischade svarta människoliknande skuggor förbi! En gång gick ytterdörren upp mitt i smällkalla vintern! Ett tag blev det hela så närgånget att jag kunde svära på att någon knäppte mig på axeln, men när jag vände mig om så fanns det ingen där!"
/Eva
Spökpojken leker i huset
"Vår familj har en liten pojke som leker på övervåningen. Ibland säger vår son hejdå och vinkar till någon i sitt rum. Jag har hört hans andetag på toaletten bakom mig (min egen son har vart på sitt eget rum eller inte ens på övervåningen). Härom natten var jag inne och stoppade om min son och hämtade hans nappflaska. Två minuter senare skrek han till och när jag gick in för att kolla stod hans lastbil precis framför sängen! Innan stod den på andra sidan rummet. Inget obehagligt men han får inte väcka min son om nätterna!"
/Anonym
Hjälpte anden till andra sidan
"Jag har hela mitt liv haft upplevelser med det övernaturliga, "andar" som jag kallar det. Ända sen jag har varit mycket liten så har jag haft en man som förföljt mig. För något år sen så pratade jag med min kusin om detta. Vi kom fram till att både hon och jag har varit förföljda av samma man. Efter att vi "bekänt" detta för varandra, så har varken hon eller jag sett honom. Så vi tror att vi på något sätt "hjälpte" över honom till andra sidan, och att gå vidare."
/Miriam
Krukorna började snurra
"Jag och en arbetskamrat stod tittade ut en kafferast på balkongen. Det var vindstilla ute och två stora blomkrukor började rotera på balkongen fram och tillbaka. De var av cement och kan inte ha roterat av sig själva. Vi bara tittade förvånat på varandra, vi var de enda där då. Det var ett mäktigt ögonblick. Det har spökat där flera gånger tidigare."
/Jan
"Någon stod och tittade på mig"
"Jag flyttade från mitt gamla hus i somras, det var den bästa flytten jag gjort. Jag kunde inte gå in i huset utan att känna obehag. Jag kunde vakna på natten av att jag kände att någon eller något stod och tittade på mig. Min pappa var med om en händelse i hans sovrum för cirka tre år sedan innan han flyttade därifrån . Det hände två veckor efter att hans bror dog. Vad som hände exakt vill han inte riktigt berätta, men hans bror visade sig för honom och gick emot honom. Skulle vara väldigt intressant att få ett medium till huset."
/Anonym
Går aldrig tillbaka dit
"I lägenheten där min far bodde kunde det bli riktigt galej. Dock såg man aldrig någon form av gestalt. I alla fall, har aldrig varit så rädd i hela mitt liv och sätter inte min fot där igen."
/Andreas