”Grekiska folket tar sin framtid i egna händer”

Grekerna till vallokalerna för tredje gången i år De har 19 partier att välja mellan

Segraren väntas få svårt att bilda en regeringskoalition som kan hantera motståndet mot lånevillkoren från landets långivare.

– Problemet är bankerna som stulit från Grekland. Nu räddas de ännu en gång med stödpaket, säger Dimitris Tzoztzis vid en vallokal i Aten.

Dagens nyval följer på en uppslitande folkomröstning i juli och ett nyval i januari, som båda visade på en bred folklig opinion mot fortsatta offentliga åtstramningar för att få ordning på krislandets finanser.

Formellt är valet det femte på sex år. Men räknar man in teknokratregeringarna som regerat tillfälligt under krisåren blir nästa regering i Grekland den åttonde ministären sedan 2009.

I opinionsmätningarna har det varit jämnt in i det sista, med cirka 30 procent för både högerpartiet Ny demokrati (ND) och vänsterpartiet Syriza. Det verkar därför som om segraren, oavsett vem det blir, kommer att tvingas bilda en koalition i vad som ser ut att bli ännu en upplaga av ett grekiskt parlament med djupa klyftor mellan olika partigrupperingar.

Misstro mot Syriza

Den pensionerade ND-väljaren Heleni Katsaitis, 61, bor i de finare kvarteren i stadsdelen Kolonaki i centrala Aten.

– Det var inte svårt att välja. Men jag hyser inte särskilt stort hopp till att politikerna ska klara av att lösa krisen. Jag tror att Ny demokrati är det enda parti som kan åstadkomma något i rätt väg, säger hon till TT:s utsände i Aten.

Om Alexis Tsipras och hans Syriza vinner tror hon att det kan sluta riktigt illa för Grekland.

– Jag vet inte vad han vill. Det är det som är problemet. Jag vet inte vad det kan sluta med. Varje gång är det något nytt.

Misstron mot Syriza och den förre premiärministern genomsyrar även Vasilis Mpotsis, 27. Han jobbar för kommunistpartiet KKE i en vallokal i centrala Aten. Till vardags är han doktorand i historia, men han hjälper även till i familjens klädbutik för att försörja sig i krisen.

Mpotsis tror inte att valet kommer ändra särskilt mycket utan att det blir fortsatta åtstramningar och privatiseringar påtvingade av krislandets långivare oavsett om det blir Tsipras eller högerledaren Vangelis Meimarakis som får flest röster i valet.

– KKE kommer motsätta sig alla de planerade åtgärderna. Vi kommer protestera med strejker, säger han.

– Jag hoppas att Greklands ungdomar ansluter sig till vår rörelse och inte väljer våld, likgiltighet eller högerextremism i stället. Vi ser inte grekerna som väljare, utan som medborgare som måste engagera sig mer, både fackligt och politiskt, tillägger han.

Rika kommer undan

Den pensionerade bankrevisorn Dimitris Tzoztzis, 66, kan inte bestämma sig för vad han ska rösta på. När TT:s utsände träffar honom har han just varit inne och vänt i vallokalen, utan att rösta. Han tycker att Grekland ska lämna eurozonen och införa en egen valuta igen, för att på sikt få grepp om den ekonomiska krisen.

– Jag har inte röstat ännu. Jag är fortfarande osäker, säger han.

– Men jag kommer förstås bestämma mig till slut, tillägger han.

Det politiska systemet i Grekland går inte längre att lita på, enligt Tzoztzis.

– Det är bara de fattiga som får betala för allt, med sänkta löner, lägre pensioner och försämrade socialförsäkringar. De rika kommer undan. Det håller inte i längden, säger han.

– Det riktiga problemet är bankerna, som stulit från Grekland. Och nu räddas de ännu en gång med ett stödpaket, tillägger han.

Gymnasieläraren Georgia Vavouti, 39, röstar utan att tveka på vänsterpartiet Syriza. Hon tror att Tsipras är den ende som kan ta tillvara folkets intressen i krisen, även om det kommer att innebära kompromisser.

– ND och Meimarakis står för det gamla systemet. Det kan jag inte rösta på, säger hon.

Finansiell härdsmälta

Regeringskoalitionens huvuduppdrag väntas bli att hantera åtstramningar, privatiseringar och avregleringar. De impopulära åtgärderna krävs av Greklands långivare för att nödlån ska betalas ut, vilket i sin tur måste ske för att krislandet inte ska tvingas ställa in betalningar och i förlängningen tvingas göra en så kallad grexit – det vill säga lämna eurozonen.

De flesta, även bland grekerna, befarar att grexit skulle innebära en total finansiell härdsmälta för krislandet.

Alexis Tsipras, som vann nyvalet i januari på löften om att få ett slut på åtstramningspolitiken, avgick i augusti efter sju månader som premiärminister. Beskedet kom sedan han gjort en U-sväng om åtstramningarna efter det att regeringen i Tyskland, som är Greklands största långivare, började spekulera i en tillfällig grexit.

Tsipras skrev i det läget på ett avtal om ett tredje stödprogram från euroländerna, med 86 miljarder euro i villkorade nödlån under tre år.

Nästan en fjärdedel av Syrizas parlamentariker hoppade då av, vilket tvingade Tsipras att be om ett nytt mandat av väljarna.

TT