Tydliga sjukvårdslöften saknas i valet

helskärm

Vårdkaos med långa väntetider, överfulla akuter och omfattande läkarbrist.

Sjukvården ligger i topp på väljarnas priolista.

Men konkreta vallöften från riksdagspartierna lyser i stort med sin frånvaro.

Sjukvården har blivit en allt viktigare fråga för väljarna de senaste decennierna. Enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson är det ett uttryck för att välfärden i allmänhet väger tungt för svenska väljare.

– Sjukvården blir en samlingskategori för allt som har med primärvård, äldreomsorg och hälsa att göra. Väljarna förväntar sig tillgång till god vård i välfärdsstaten Sverige, säger Henrik Ekengren Oscarsson, som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

I årets val är det framför allt Kristdemokraterna (KD) som satsat på vården och upprepat sitt krav på ett förstatligande av sjukvården. Även Socialdemokraterna jagar väljare med budskapet om att ”ta tillbaka kontrollen över välfärden”, där man bland annat vill stoppa privatiseringar av akutsjukhus och gräddfiler i vård och omsorg.

Saknas tusentals läkare

Svensk sjukvård hör till de bästa i världen, men tydliga brister finns.

+ Fyra av tio patienter väntar längre på operation eller åtgärd inom specialiserad vård än vårdgarantins 90 dagar, enligt Socialstyrelsen.

+ 18 av landets 21 regioner har brist på disponibla vårdplatser, enligt Inspektionen för vård och omsorg. Ofta som en följd av brist på personal.

+ Bara 26 procent har en fast läkarkontakt, trots att patienter numera enligt lag har rätt att välja en fast vårdkontakt på sin vårdcentral.

+ Inom primärvården saknas 6 000 allmänläkare om varje läkare inte ska behöva ansvara för mer än 1 000 invånare (Socialstyrelsens nya riktmärke är 1 100 invånare per allmänläkare).

Ändå är konkret sjukvårdspolitik inte särskilt synlig i valrörelsen. Det beror mycket på att partierna inte bjudit upp varandra till dans, säger Ekengren Oscarsson.

– För att det ska bli riktig konflikt och medierna ska börja skriva om sjukvårdsfrågorna måste ju båda sidorna vilja prata. Och bedömningen är att högersidan inte vill prata så mycket om fördelningspolitik. Man vill inte i onödan lägga upp en smash för Socialdemokraterna att ställa skattesänkningar mot välfärdssatsningar.

Få konkreta budskap

Samtidigt är väljarna sannolikt mindre intresserade av förvaltningstekniska frågor, som KD:s förslag om att förstatliga sjukvården, bedömer han.

– Det brukar inte engagera massorna. Det som engagerar är vårdköerna. De flesta har en anhörig som står i kö om man inte gör det själv. Där finns en personlig relation till vården.

Henrik Ekengren Oscarsson konstaterar att det i princip saknas tydliga och handfasta vallöften inom sjukvårdspolitiken.

– Alla vill korta vårdköerna, det är ingen som vill förlänga dem. Men det finns inga skarpa förslag om till exempel husläkarsystem som i Tyskland.

Samtidigt växer antalet svenskar som tecknar en privat sjukvårdsförsäkring. I slutet av förra året var de över 700 000. Socialdemokraterna går till val på att förbjuda dessa försäkringar inom offentligt finansierad vård, med argumentet att ingen ska kunna köpa sig före. De borgerliga partierna har dock tidigare pekat på att S inte kunnat visa att så är fallet.

Notan växer

Ytterligare en vårdfråga som väckt debatt är nätläkarna. Ett digitalt besök hos Kry, Min doktor och de andra nätläkarbolagen bekostas med skattemedel av patientens hemregion, och i takt med att besöken ökat har regionernas notor växt. År 2021 låg kostnaden på 800 miljoner kronor, vilket uppgår till 1–2 procent av regionernas primärvårdsbudget, enligt Konkurrensverket.

Bara Vänsterpartiet säger i dag klart nej till att privata nätläkare ska bekostas med skattemedel. Flera andra säger sig vilja se över systemet.

Ansvaret för sjukvården ligger primärt på regionerna. Men enligt Ekengren Oscarsson uppfattar ändå många väljare sjukvårdspolitiken som nationell.

– Då handlar det mycket om att sjukvården ska vara likvärdig över hela landet.