”Jag var på väg hit i går – det kunde ha hänt mig”

Benjamin Ekroth

Berlins samtliga julmarknader höll stängt – och runt om vajade flaggorna på halv stång. 

Dagen efter terrorattentatet försökte berlinborna ta in det ofattbara.

Vid Breitscheidplatz tilltog strömmen av människor som ville se, försöka förstå och visa sin sorg under dagen.

När Merkel kom till platsen för att lägga ned en vit ros började till och med journalister att gråta.

– Tyskland måste stå enat i det här, säger Cem Özdemir, partiledare för det tyska miljöpartiet Die Grünen, till Aftonbladet.

Julmarknaden på Breitscheidplatz låg dagen efter attentatet nedsläckt och öde.

Polisens avspärrningar från i går kväll hade hävts och omfattade nu bara den närmaste platsen där långtradaren i går kväll stod uppkörd på en refug.

Runt om den platsen har ett högt stängsel med insynsskydd förts upp under natten.

Långtradaren forslades bort

På förmiddagen anlände två stora gröna bärgningsbilar för att forsla bort långtradaren för vidare undersökningar av polisens kriminaltekniker.

Kvar från i går stod några plastmuggar med glüwein på barborden mellan marknadsstånden.

Under dagen började Berlinbor och turister strömma till. På flera platser runt Berlinsymbolen Gedächtniskirche, det utbrända kyrktornet, började folk lägga blommor och tända ljus och skriva hälsningar.

”Terrorn får inte segra” stod det skrivet på en lapp. ”Vi är starkare R.I.P” stod det på en annan.

”Ni får inte vårt hat” stod det på en tredje.

På en stor pappskiva utanför Gedächtniskirche hade någon skrivit VARFÖR?” med stora bokstäver.

Merkel lade vit ros

Det var hit förbundskansler Angela Merkel kom vid tretiden på eftermiddagen.

Hon stannade inte länge, lite över en minut, och läste några av hälsningarna och la ned en vit ros bland alla andra blommor.

Sedan gick hon vidare tillsammans med några av sina regeringskollegor för att gå över den öde julmarknaden och se platsen där långtradaren tog stopp.

Stämningen under dagen var verkligen dämpad.

Det pratades med lågmälda röster.

Många stod ensamma för sig själva och betraktade strömmen av människor som kom för att se det som är så svårt att föreställa sig i dag med egna ögon.

Och för att visa samhörighet.

Journalister bröt ihop

Det är en sån där dag när den typiska Berlinkylan tar sig in i märg och ben. Men på något sätt var vädret passande – och värmen som det tysta deltagandet visar var stark att se. Inte bara förbipasserande grät. Även journalister bröt ihop och stod och grät mellan polisernas parkerade piketbussar på Kurfurstendamm.

– Jag ville se det med egna ögon. Jag var egentligen på väg hit med min familj i går. Men vi bestämde oss för att inte gå. Så det kunde ha hänt mig också. Julmarknaden är ett känsligt tema för många – det handlar ju i botten om den kristna tron, säger Nikolas, 19, som själv jobbar som säkerhetsvakt.

Två av Berlinborna som kommit till platsen för att få en skymt av sorgen och av Merkel var Jeanette och Martina, båda i 60-årsåldern.

– Det är så illa. Man kan inte fatta det. Det värsta är att de högerextrema och de dumma nazisterna kan få vatten på sina kvarnar.

Man kan inte dra alla över en kam – många som kommer hit söker skydd och vill oss väl, säger Jeanette till Aftonbladet.

”Hoppas alla behåller sitt förnuft”

Cykelbudet Oliver, en man i 30-årsåldern, stod utanför avspärrningarna och betraktade uppståndelsen runt Merkels besök med tom blick.

Han oroar sig över att ett höjt säkerhetsläget ska bli en belastning för staden.

– Berlin är ett högre prioriterat mål för terrorister än någon småstad. Det här måste vi räkna med. Men jag hoppas att alla behåller sitt förnuft nu, säger han.

Från andra sidan gatan, på Kurfustendamm, mitt emot Gedächtniskirche, har Mehmet sin kiosk där han säljer currywurst och glüwein. I går kväll såg han hur folk började springa från julmarknaden i alla riktningar.

– Jag trodde det var panik över en kvarglömd väska eller nåt. I dag känns det konstigt att komma hit till jobbet – här där människor dog i går, säger han.

Bakom Mehmets kiosk, ett litet stenkast från julmarknaden, pågick allt som vanligt.

Banken hade öppet, Levisbutiken likaså och Starbucks serverade kaffe som en normal dag.

Men det gick inte att låtsas som om ingenting har hänt.

Den öronbedövande tystnaden var påtaglig.

Vare sig om folk skyndade fram med shoppingkassar eller stannade upp för att begrunda vad som hänt var det alldeles tyst.

En poliskvinna hjälpte folk med blommor och ljus att lägga ned dem bakom avspärrningarna.

I dag hjälptes alla åt.

”Inte en stund för partipolitik”

Cem Özdemir, partiledare för det tyska miljöpartiet Die Grünen var också på plats och gav ett mycket dämpat intryck när han till Aftonbladet sa att det inte får bli politik av det här.

– Det är hemskt. Alla har samlats för att fira jul med sina nära och kära. Så får vi bevittna ett terrordåd här, i hjärtat av Berlin. Det här är inte en stund för partipolitik. Det är nu vi måste samlas och samarbeta och Tyskland måste stå enat.

Ord som delvis fick en innebörd av gatumusikanten som satt och spelade en bit därifrån.

Vanligtvis försörjer hon sig på att sälja cd-skivor till förbipasserande.

Men på en lapp hade hon skrivit att cd-skivorna var gratis i dag.

”Ta en – åt dig själv eller någon annan. Kärleken är starkare”.