Uppgörelse klar om förtur i friskoleköer för nyanlända

John Granlund

Friskolor ska få möjlighet att låta nyanlända elever gå före i kön till skolan.

I dag presenteras en uppgörelse i frågan mellan regeringen och de borgerliga partierna.

– Det här är ett lagstiftningsarbete som är något av det snabbaste som har gjorts, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

I januari presenterades en utredning där regeringens särskilda utredare Ebba Östlin bland annat föreslog att nyanlända elever ska kunna kvoteras in på populära friskolor med högt söktryck.

Nu har regeringen och de borgerliga partierna gjort upp och i dag presenteras en riksdagsproposition med avstamp i utredningen.

”Känns väldigt bra”

Enligt lagförslaget ska friskolor som har kö kunna ta emot en kvot nyanlända elever som ges företräde framför andra sökande. Lagen föreslås träda i kraft 1 november 2016.

– Det känns väldigt bra och framför allt känns det bra för de här barnen som kommer direkt från krig och flykt, säger Gustav Fridolin.

Han nämner att det i dag är tio procent av skolorna som tar emot hälften av alla nyanlända elever. Samtidigt finns det flera hundra skolor som inte tar emot några nyanlända barn över huvud taget.

– Nu ändrar vi det så att även barn som kommer direkt från krig, och så klart aldrig hade kunnat ställa sig i en kö, har en möjlighet att gå på friskola, säger Gustav Fridolin.

Snabbt framarbetad lag

Uppgörelsen har stöd av Friskolornas riksförbund som anser att nuvarande lagstiftning hindrat friskolorna från att ta emot nyanlända.

– Vi har snabbt arbetat fram den här lagen. Det här är ett lagstiftningsarbete som är något av det snabbaste som har gjorts i svensk statsförvaltningshistoria, säger Gustav Fridolin.

Enligt lagförslaget ska friskolorna, om de så vill, ha möjlighet att låta nyanlända motsvarande fem procent av skolans elevantal gå före kön.

Bred uppgörelse

Någon risk för att barn som står i kö sedan förut kommer att knuffas undan finns inte enligt utbildningsministern. Här räknar Gustav Fridolin att skolorna i stället kommer att bygga ut sina lokaler.

– Det vanliga när man gör det här är att man gör samma sak på en friskola som man gör på en kommunal skola som ska ta emot nya barn. Man bygger ut skolan lite mer än vad man hade tänkt från början. Det innebär att det de här barnen inte tar någon annans plats, säger Gustav Fridolin.

Liberalernas utbildningspolitiske talesperson Christer Nylander säger att det finns en bred samsyn i svensk politik för lagförslaget.

– Om man har kösystem som bygger på hur länge man har stått i kö så är det väldigt svårt för den nyanlända att konkurrera om plats i de allra mest populära skolorna. Vi tycker att flera fristående skolor ska få chansen att ta emot nyanlända och därför är vi nöjda med det här förslaget, säger Christer Nylander.