Wilma, 17, försökte ta sitt liv under pandemin

Avbröts av sin lärare i sista stund

Uppdaterad 2021-03-09 | Publicerad 2021-03-06

Wilma, 17, har A i nästan alla ämnen.

Men hon har också haft episoder av psykisk ohälsa.

När undervisningen lades på distans sögs hon in i mörkret.

– Ingen märkte hur jag mådde. Inte förrän vi var tillbaka i skolan igen, säger hon.

Wilma går ett estetiskt gymnasieprogram hemma i Skellefteå. Hon har alltid varit en toppstudent som fått de bästa betygen. Men hennes prestationsångest har också haft ett högt pris. Vid flera tillfällen har hon drabbats av depression, ätstörningar och självmordstankar. När skolundervisningen lades på distans förra våren blev det början på en nedåtgående spiral.

– Jag har alltid haft väldigt höga krav på mig och velat ha A i alla ämnen. När skolan stängdes i mars förra året kände jag mig stressad. Vi fick fler prov, fler uppgifter och kortare tid på oss för att lösa dem, säger hon.

Hon går ett praktiskt inriktat gymnasieprogram med ämnen som bild och musik, något som försvårade fjärrundervisningen.

– Vi kunde ju inte måla på samma sätt hemma utan lektionerna blev mer teoretiska, säger Wilma.

Hon tillbringade de flesta skoldagarna i sängen. Hon vaknade när lektionen började och pluggade under dagen, utan raster eller avbrott. På kvällen gjorde hon sina läxor.

– Man hade inget tydligt avslut på dagen, allt bara flöt ihop, säger hon.

Det blev räddningen

Wilma kände hur hennes mentala hälsa blev allt sämre. Till slut satt hon uppe på nätterna för att klara av sina skoluppgifter. Hon började minska på maten, ökade träningen och hade svårt att sova.

– Jag saknade strukturen, kontakten med kompisarna. Nu drog jag mig undan, men det märktes inte, jag presterade ju bra i skolan. När jag har min klass är det svårt att hålla uppe fasaden, det syns, säger hon.

I början av hösten kulminerade Wilmas psykiska ohälsa. Samtidigt hade pandemin tillfälligt lugnat ner sig och gymnasieeleverna välkomnades tillbaka till klassrummen igen. Det blev räddningen för Wilma. Hon gjorde ett självmordsförsök, men det hela avbröts av skolpersonalen som fångade upp hur illa det var ställt.

– Min lärare såg direkt att jag inte mådde bra och frågade hur det var. Jag hade inte berättat för någon om mitt mående, jag hade inte vågat. Det var svårt att prata med familjen. Jag ville inte lägga den bördan på dem.

Wilma blev inlagd på sjukhus för depression. Skolan och lärarna höll hela tiden kontakten och hörde av sig varje dag. Det var avgörande för Wilma – någon såg henne, och det fanns stöd att få.

– Jag kände mig trygg i att det fanns folk överallt. Då behövde jag inte göra någonting dumt, säger hon.

Wilma drömmer om att jobba med hästar.

Får regelbunden DBT-terapi

I november 2020 började coronasmittan åter att ta fart. Gymnasieeleverna tvingades tillbaka till hemmen ännu en gång. Wilma blev sjukskriven och tillsammans med lärare och föräldrar beslutades att hon skulle gå om årskurs 2, i stället för att fortsätta studera hemifrån.

Wilma själv är lättad över lösningen. I dag mår hon bättre och går regelbundet i DBT, dialektisk beteendeterapi.

– Just nu är jag på bättringsvägen, säger hon.

Hon ägnar sin tid åt att träna sin häst, en varmblodstravare kallad Bosse. Ridningen och hennes andra stora fritidsintresse, att baka och göra dekorationer, håller henne på banan.

– Jag drömmer om att jobba med hästar. Jag hoppas att jag kan arbeta i ett dressyrstall i framtiden. Kan jag inte göra det, blir det nog bakning, säger Wilma.

Wilma och Bosse.