Visste inte att de var fångar

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-05-02

Barnen trodde de levde normala liv

Källarbarnen fick aldrig veta att de var fångar.

Elisabeth Fritzl gjorde allt för att barnen skulle tro att de levde ett normalt liv.

Det kan ha hjälpt dem att överleva.

I 24 år satt Elisabeth Fritzl inlåst i källaren i ”Skräckens hus”. Tre av hennes sex överlevande barn tvingades också leva inlåsta tillsammans med sin mamma – helt isolerade från omvärlden och ovetande om hur andra barn växer upp.

Elisabeth Fritzl försökte skydda barnen genom att inte berätta att de var fångar i källaren – inlåsta av sin egen far. Det hjälpte enligt psykologer barnen att överleva.

Var ”cellkamrater”

Elisabeth försökte också skapa en så normal miljö som möjligt för barnen. Med hjälp av skolböcker som Josef Fritzl försåg dem med lärde hon sonen Stefan, nu 18, att läsa och skriva. Hon berättade sagor om prinsar och prinsessor och försökte lära lillebror Felix, 5, att tala.

Enligt den tyska tidningen TZ brukar kvinnor som fött barn efter att ha blivit våldtagna av familjemedlemmar ofta känna aggression gentemot barnen som påminner om övergreppen.

Men Elisabeth tvingades leva isolerad i källaren med barnen och hon tycks därför ha lyckats knyta an till de små. De var hennes cellkamrater och hon bemödade sig om att ta hand om dem för att ha kvar sitt enda sällskap.

Tittade på tv ihop

Poliserna som räddade barnen ur fängelset berättar för tidningen Bild att de uppfattar barnen som hövliga. Mamman ska ha gjort ett bra jobb med deras uppfostran.

När Elisabeth våldtogs av sin far Josef satt barnen inlåsta i ett annat rum. Efter övergreppen satte sig Josef vid köksbordet och väntade på att Elisabeth skulle laga mat till honom, skriver VG.

De fyra fångarna tittade ofta på tv tillsammans med sin plågoande. Josef kunde sitta i timmar nere i källarfängelset och titta på motorsport, skriver nyhetsbyrån News.

Elisabeth tittade helst på äventyrsfilmer.

Vårdas på sjukhus

När Josef åkte iväg på sina semestrar i Thailand fyllde han på matförråden i källaren. Innan han åkte sa han adjö med orden ”Om det händer mig något, kommer ni aldrig ut härifrån”.

Både källarbarnen och deras tre syskon som fick växa upp i frihet vårdas nu på en avgränsad avdelning på ett sjukhus i Amstetten där även deras mamma finns.

Överväldigade

Läkaren Berthold Kepplinger berättar att källarbarnen har fått med sig gamla leksaker från fängelset för att känna sig hemma. På avdelningen har läkarna också satt upp en container där de har försökt återskapa stämningen från källaren. Barnen kan gå in och ut ur containern som de vill, för att långsamt få vänja sig vid världen utanför.

När barnen fick komma ut och se den riktiga världen för första gången blev de överväldigade.

– Världen utanför är så vacker! sa de.

Följ ämnen i artikeln