Han startade pimpelkurs för nyanlända

Per Asp reagerade på bristen på aktiviteter för flyktingarna i Junsele.

Så han startade en kurs i pimpelfiske.

– Jag älskar ju att fiska och tänkte, det kanske de också gör?

Ett åttiotal flyktingar kom till Junsele i Västernorrland förra hösten. Då utgjorde de en knapp tiondel av byns befolkning.

Junselebon Per Asp välkomnade tillskottet - men tyckte att det var synd att det inte anordnades några aktiviteter för de nyanlända.

Blev en succé

– Jag lade märke till att många av dem vandrade omkring i byn och tittade på snöflingor. De verkade inte ha så mycket att göra. Så jag frågade mig själv vad jag skulle vilja göra. Jag älskar ju att fiska och tänkte, det kanske de också gör?

Han drog i gång en kurs i pimpelfiske. Under tre träffar lärde han de nyanlända hur man rör sig på isen, hur man åker skoter och hur man trär mask på pimpelspö.

Det blev succè. Nästan hälften av de nyinflyttade flyktingarna kom på den första fisketräffen.

– Jag trodde att vi skulle vara fem eller sex personer. Vi blev 46. Många av dem har fortsatt fiska och några har blivit riktiga storfiskare, säger Per Asp.

"Aldrig varit vi mot dem"

En av deltagarna var Malik Edilbi. När han flydde från Syrien fick han med sig en sak - sin fiskeutrustning.

– Fiske för mig i kärlek. Det får mig att glömma mina problem. Det är en riktigt fin hobby, säger han i dokumentären "Pimplare från Syrien" som sänds i SVT2 i slutet av november.

Per Asp beskriver hur lokalbefolkningen och de nyanlända kommit nära varandra på kort tid.

– Det har aldrig varit vi mot dem. Det finns bara ett vi. Många tjatar om att det blir så mycket problem när det kommer flyktingar. Här har vi inte haft ett enda bråk, ingenting. Många har fått flickvänner och pojkvänner här uppe och vi äter middagar hos varandra.

Nu har många av dem flyttat från Junsele. Av 80 flyktingar finns kanske 15 kvar, säger Per Asp. Han håller kontakten med flera av dem.

– När de får uppehållstillstånd får de ju inte stanna kvar här längre och måste flytta dit jobben finns. Det är synd, många av dem har trivts bra här. Jag hoppas att åtminstone några får stanna.