Kränkande elevnollning kan ha skett flera år

helskärm

En förödmjukande, nattlig nollning på ett elevhem ledde till fällande domar i tingsrätten. Men Skolinspektionen fick inte kännedom om kränkningarna förrän nästan hela läsåret gått. Någon granskning har inte inletts.

De 16-åriga förstaårseleverna på elevhemmet väcktes av bankanden på dörrar och kastrullskrammel mitt i natten. Äldre elever förklarade att det skulle bli nollning och att de som inte ställde upp i tävlingarna skulle straffas. En av tävlingarna gick ut på att naken springa mellan två publikled, med en kaka mellan skinkorna. Kakracet genomfördes på den upplysta fotbollsplanen, och filmades av flera personer.

En av eleverna beskrev senare att hen inte ville delta, men ville "bli en del av elevhemsfamiljen". Eleven var helt ny på orten och kände inte någon.

Nattetid, då nollningen skedde, var elevhemmet obemannat. Förstaårseleverna fick förklarat för sig att nollningen var en tradition och att den skulle förbli hemlig för vuxna.

Men det som skedde den där augustinatten i fjol uppdagades ändå. Skolledningen kontaktade polisen och nu i våras åtalades och dömdes sju ungdomar för ofredande. Tingsrätten skrev i domen att nollningen "inte bara var förnedrande utan som också i vart fall närmade sig sexuellt ofredande."

Av domen framgår att de äldre eleverna berättat att de själva blivit nollade föregående år och att det förväntades av dem att nolla de nya eleverna. Enligt en av eleverna var det årskullen född 1998 som körde det första kakracet som därefter sett likadant ut varje år och genomförts natten före första skoldagen på det nya läsåret.

Av domen framgår också att ett par elever flyttade från elevhemmet efter det som hänt.

Ingen kännedom

Nollningen blev alltså ett rättsfall och enskilda ungdomar har dömts. Men samtliga berörda ungdomar var elever på en gymnasieskola med ett elevhem. Och alla skolor har en skyldighet att värna elevernas trygghet. Hade skolan uppfyllt det ansvaret och har den gjort tillräckligt för att förödmjukande nollningar aldrig sker igen? Och att eleverna kan slutföra sin utbildning trots det som hände? Det har inte granskats.

Skolor har ingen plikt att anmäla sig själva, på det sätt som sjukvården och omsorgen har. Det är inte heller så att polisanmälningar, åtal eller domar med koppling till skolverksamhet systematiskt vidarebefordras till Skolinspektionen, den myndighet som har tillsynsansvar för landets alla skolor.

Däremot rapporterade lokala medier då skolan gjorde en polisanmälan. De rapporterade också då ungdomarna åtalades och dömdes. Men enligt Sofia Lindstrand, enhetschef vid Skolinspektionen, har myndigheten varit ovetande om kränkningarna fram tills TT frågar om fallet.

– Vi har en omvärldsbevakning, självklart, och vi kan fånga upp signaler via medier. Men jag och mina medarbetare har inte fått kännedom om detta förrän nu, säger hon.

Begränsade resurser

Skolinspektionen har ännu inte beslutat hur den ska agera utifrån informationen om nollningen. Sofia Lindstrand konstaterar att myndigheten inte har obegränsade resurser och måste göra tillsyn där det mest behövs.

– Det är ju ingen akut situation, händelsen är överspelad, så det är inget som pågår här och nu. Det väger in. Men självklart ska vi ta till oss informationen.

Om Skolinspektionen går vidare med fallet skulle det vara för att den ser en risk för upprepningar.

– Det viktiga för oss är att bidra till en bättre skola, inte retroaktivt tala om att någon gjort fel. Om skolan redan har utvecklat sitt arbete utifrån det som hänt fyller inte vi någon funktion, säger Sofia Lindstrand.

TT: Men hur ska ni veta det om ni inte öppnar ett ärende?

– Innan vi tar ställning till om vi ska öppna ett ärende måste vi ha en bredare bild och därför gör vi en analys av de uppgifter som vi får in. Enbart för att det finns en brottsmåldsdom är det inte likhetstecken med att vi alltid öppnar ett ärende, säger Sofia Lindstrand.

Utökad bemanning

Det är alltid huvudmannen, det vill säga en kommun eller en friskoleägare, som har det primära ansvaret för sina skolor. Den kränkande nollningen skedde på Lindeskolan, med Lindesbergs kommun som huvudman. Enligt gymnasiechef Staffan Hörnberg agerade skolan direkt efter det att elever berättat vad som hänt under insparksnatten.

– Redan samma morgon vi fick kännedom om detta tog vi in polisen och vi hade möten med alla inblandade elever -- det var så många insatser så du anar inte, för vi var chockade.

TT: Ser du någon risk för att något liknande kan hända igen?

– Vi har sett över alla rutiner, utökat bemanningen och givetvis tittar vi över vilka aktiviteter vi ska säkerställa för att något liknande inte ska hända i framöver, säger Staffan Hörnberg.

Han tillbakavisar också bestämt uppgifter att skolpersonal skulle ha haft vetskap om tidigare nollningar.

– Personal på Lindeskolan har inte känt till detta, vi gjorde en stenhård utredning men inte fått fram att någon skulle ha känt till detta, säger Staffan Hörnberg.

Tingsrättens dom kom den 10 maj men har ännu inte vunnit laga kraft. Sista dag för överklagande är den 31 maj.