EU-skola del 2: Så funkar det

EU styrs av teknokraterna i kommissionen.

Det folkvalda Europaparlamentet har mer och mer att säga till om.

Vem som bestämmer i EU beror på vem man frågar.

En sak är klar: EU bestämmer över väldigt mycket.

Här är din guide till maktboningarna i Bryssel och Strasbourg.

Vi tar ett exempel: Rätten att söka vård i andra EU-länder, på hemlandets bekostnad.

Förslaget lades fram av kommissionen förra sommaren. Kommissionen är lite som vår regering. Bara kommissionen kan föreslå ny lagstiftning i EU. Fast till skillnad från vår regering speglar inte kommissionen några politiska majoriteter. Den speglar politiken i de 27 medlemsländerna. Därför kommer Sveriges kommissionär, socialdemokraten Margot Wallström, att ersättas av en borgerlig kommissionär, eftersom Sverige just nu har en borgerlig regering.

Som Sveriges riksdag

Tillbaka till vården och patientrörlighetsdirektivet som kommissionen alltså lade förslag om förra sommaren. När kommissionen lagt sitt förslag ska ministerrådet och Europaparlamentet säga sitt. Europaparlamentet kan man jämföra med Sveriges riksdag. Det består av 785 ledamöter som väljs i val av medlemsländernas medborgare. Ministerrådet kan man inte jämföra med någonting. Det består av medlemsländernas ministrar. Vilken minister som får åka till Bryssel beror på vilken fråga det handlar om. Därför var det socialminister Göran Hägglund som reste till Bryssel i december förra året för att diskutera patientrörlighetsdirektivet med sina EU-kollegor.

Oheliga allianser

Parallellt med ministerdiskussioner diskuterades också frågan i Europaparlamentet. Här är det som i riksdagen:

Det gäller att få så många som möjligt med sig på sin linje. Fast till skillnad från Sveriges riksdag viner inte partipiskan lika hårt i Bryssel och Strasbourg. I Sveriges riksdag blir det nästan alltid som regeringen vill - eftersom regeringen har majoritet i riksdagen - och riksdagsledamöterna i princip alltid röstar som det egna partiet har bestämt. I EU-parlamentet är det vanligare med oheliga allianser. Häromveckan gick parlamentet till beslut. En majoritet sa ja till patientrörlighetsdirektivet. Nu ligger bollen hos Göran Hägglund och de andra socialministrarna i ministerrådet. För att direktivet ska bli verklighet måste ministerråd och parlament vara överens.

Makten flyttas

Det kallas medbeslutande. Socialpolitik är ett område där EU-parlamentet har medbeslutande. I andra frågor, som jordbrukspolitiken, har parlamentet bara rätt till samråd, och saknar verklig makt.

Om EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget, blir verklighet kommer makten att flyttas lite hit och dit mellan kommission, ministerråd och parlament. Kommissionen krymper och varje land kommer inte längre att ha en egen kommissionär. Ministerrådet måste bli överens med parlamentet i fler frågor och parlamentet får därmed inflytande över bland annat brott och straff. Dessutom minskar antalet ledamöter samtidigt som Sverige får två till.

De mörka kostymernas union

EU är en stor, komplicerad koloss med information till tusen.

Allt går inte att ta in – men varje vecka berättar vi om mer eller mindre viktig EU-kunskap som du kan briljera med.

– Många har tröttnat på att det ska svartna för ögonen på alla fotografier. Det är faktiskt 52 procent kvinnor i Europa, men det syns inte i besluten, sa Sveriges kommissionär Margot Wallström under en pressträff i Strasbourg i höstas.

Statistiken ger henne rätt.

31,4 procent av dagens EU-parlamentariker är kvinnor. Det är bättre än genomsnittet för EU-ländernas parlament där snittet hamnar på 23 procent. Men det är betydligt sämre än Sveriges riksdag där 47 procent är kvinnor. Europasämst är Malta (8,7 procent), Rumänien (9,4 procent) och Cypern (14,3) procent.

Sedan 1979 har Europaparlamentet haft 26 talmän. Två av dem har varit kvinnor.

Tjänstemännen är mer jämställda än parlamentarikerna. 59 procent av EU:s tjänstemän är kvinnor, 52,7 procent av cheferna är kvinnor men bara 24,1 procent av de högre cheferna är kvinnor. Däremot är nära 64 procent av alla assistenter kvinnor.