På spaning efter den tid som flytt
Publicerad 2015-07-02
Jag har aldrig varit där men jag inbillar mig att Kanada är väldigt likt Sverige.
Vacker natur, rent på trottoaren, lite hurtigt, och bra på ishockey.
När Kanadas ambassadör Kenneth Macartney kom till Sverige i slutet av 70-talet var det mycket som kändes bekant och annat som kändes exotiskt. Som tillexempel möbler som pusselbitar från IKEA.
Jag visste att Kanada var stort men hade ingen aning om att det får plats 22 stycken Sverige på Kanadas yta. Nu vet jag detta och en hel del annat.
Som en Ikearitning
Kenneth lägger sitt Sommar som en Ikeabeskrivning från steg 1 till steg 5 med en 500 mil lång cykelresa genom Kanada som en röd tråd i bakgrunden. Klippiga bergen och storebrors ryggtavla som försvinner till en prick.
Kenneth är naturromantisk som en svensk och hyllar både sitt hemland och sitt Kanada.
Han hyllar det mesta.
Jag vill veta mer om hur det gick för de flyktingar som flydde från krig för att landa i Kenneths snökrig på skolgården. Men det får jag inte. Jag vill veta om killen med snöboll på turbanen blev Kenneths vän. Men istället får jag historia, inuiter, natur, berg, ishockey och mer historia. Jag blir folkbildad men inte berörd.
Kenneth vill få med mycket, dela med sig av allt han kan och jag hinner inte riktigt med.
Inte bara glamour
Varför inte ett sommarprat om bara inuiterna? Varför inte ett sommarprat om bara snöbollar på turbaner? Det blir så ytligt när hela Kenneth ska med. Hela Kenneth och hela Kanada (som ju är jättestort), hela Sverige.
I en liten bisats får jag veta att livet som diplomat och ambassadör inte bara är glamour.
Flytt av familj, Japan hit och dit, nya platser, nya hem. Barn som ska hitta nya vänner, en fru som ska ställa upp (och det gör hon och då hyllar han henne också).
Kenneths Sommar är en vacker och nostalgiskt inramad historielektion mitt under brinnande sommarlov.
Thanks for the tour.