Rädda barnen om Malmöpojkarna: ”Får ont i magen”

Uppdaterad 2015-02-20 | Publicerad 2015-02-12

De två pojkarna uppges ha rymt för att leta efter sin storebror.

Nya detaljer kring vad som föranledde det brutala ingripandet vid centralen Malmö väcker nya känslor:

– Jag läste de där uppgifterna också och det är så att jag får ju ont i magen, säger Elisabeth Dahlin, generalsekreterare för Rädda barnen.

Allt fler omständigheter kommer fram och kastar sken över bakgrunden till det burdusa omhändertagandet av en nioårig pojke och hans tolvårige bror på centralstationen i Malmö.
Enligt uppgifter till tidningen Kvällsposten är de båda halvbröder som rymt från det HVB-hem där de placerats för att söka efter sin äldre halvbror.

– Ja, det är uppgifter vi också har, och håller på att kontrollera, säger Malmöpolisens Stefan Sintéus till Aftonbladet.

Efter incidenten på centralen fördes de tillbaka till HBV-hemmet och skulle i måndags föras till Migrationsverkets lokaler i Malmö, men avvek då. Ett anrop har gått ut till alla patruller i Skåne för att pojkarna ska komma tillrätta.

Nya frågor väcks

Kritik har tidigare väckts mot myndigheternas agerande och uttalanden och de nya omständigheterna både berör och väcker nya frågor:
– Om man är nio år och längtar efter sin storebror kan man fråga sig hur mycket man förstår. Det är viktigt att prata med barnet och lyssna på barnet. Det är otroligt viktigt för barn att förstå vad det är som händer, säger Rädda barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin.
När hon fick höra de nya uppgifterna blev hon illa till mods och under torsdagen har många hört av sig till Rädda barnen:
– Frågor man ställer sig är om barnen blivit undersökta av läkare efteråt? Kom socialjouren och pratade någon med barnen efteråt om det som hänt – Förstod de vad som hänt när myndighetspersoner i uniformer tog hand om dem? Vilka trygga vuxna fanns med sedan?

Liknande frågor väcks hos rättsexperten och tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem:

– Man måste se till ett barnperspektiv över all tragik som förstärks av intrycket att det är övergivna barn i låg ålder i jakt efter en anhörig som kan bistå dem, säger Alhem.

Fått hatmejl

Sedan han tidigare riktat kritik mot vad barnen utsatts för har han upplevt mycket hatfulla åsikter i mejlkorgen, något även journalister vittnar om.

– Det är åsikter om att barnen och deras föräldrar borde få stryk, den reaktionen är fruktansvärt kall och ohygglig. Man måste sätta sig in i deras situation, att de inte förstår språket eller vad som händer och är på jakt efter sin bror, säger Alhem och fortsätter:

– Det är inte bara ursäkter och jag tycker man ska säga till barn om de beter sig illa, men det är en del av en förklaring och något man ska ta i beaktande.

Precis som Elisabeth Dahlin betonar Alhem att han inte har alla fakta i målet och att det fortfarande finns omständigheter som är oklara, men att behandlingen av barnen ändå inte kan ursäktas.

– Nästan alla tragiska fall kan ha en god sida med sig. Till exempel Yara-fallet var ju något som satte nålen i häcken på socialförvaltning, polis, skola och andra ansvariga vuxna. Den här historien visar också alla vuxna har ett ansvar att vända sig till socialförvaltning eller polis om man misstänker att barn far illa.

Elisabeth Dahlin har ett allmänt råd till alla som har att göra med utsatta barn:
– Att lyssna och prata med barnen och få barnen att känna sig trygga, det är regel nummer ett. Allra särskilt för barn som kan misstänkas vara traumatiserade, säger hon.