Spricka i regeringen om lag om könsbyte

helskärm

Regeringspartierna kan inte komma överens om förenklade regler för att ändra juridiskt kön.

Nu vänder sig Moderaterna och Liberalerna till oppositionen för att få igenom lagen.

I februari utlovade regeringen att det skulle komma en proposition om en ny könstillhörighetslag. Men det kom inget lagförslag.

När listan över höstens planerade propositioner nu presenteras finns inte lagförslaget alls med. Orsaken är att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna inte har lyckats komma överens.

Frågan omfattas inte av Tidöavtalet och därför har Sverigedemokraterna inte varit med i förhandlingarna.

”Olika ingångar”

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) vill inte ställa upp på en intervju om varför partierna inte kommer vidare. Men hon skickar en skriftlig kommentar via sin pressekreterare:

”Regeringen har valt att inte gå vidare med lagrådsremissen förbättrade möjligheter att ändra kön, eftersom regeringspartierna har olika ingångar i detta. Vi är överens om att varje parti därmed har möjlighet att agera utifrån sina egna ståndpunkter i riksdagen”, står det i uttalandet.

Moderaterna och Liberalerna väljer därför att ta frågan vidare i riksdagen.

– Vi hoppas på att få stöd av andra partier i riksdagen, så att vi kan modernisera könstillhörighetslagen, säger Lina Nordquist, socialpolitisk talesperson för L.

Förslaget M och L vill gå fram med bygger på den lagrådsremiss som togs fram av den tidigare S-regeringen.

– Det är ett välavvägt förslag och det gör att det kan gå snabbt och smidigt, säger Lina Nordquist.

Kritik mot långa processer

RFSL, RFSU och Amnesty har kritiserat att det tar så lång tid att byta juridiskt kön i Sverige och har efterlyst nya regler.

I juli förra året presenterade den dåvarande S-regeringen en lagrådsremiss som innebar att det skulle bli enklare för den som vill ändra juridiskt kön i folkbokföringen. Dessutom föreslogs sänkt åldersgräns från 18 till 16 år.

När man ändrar juridiskt kön får man ett nytt personnummer där den näst sista siffran anger juridiskt kön – alltså det kön man känner sig som. Man måste inte genomgå någon operation.

I S-förslaget till ny könstillhörighetslag var processerna för att byta det så kallade juridiska könet skilt från den medicinska processen.

När det gäller de kirurgiska ingreppen var förslaget att inte ändra åldersgränsen, men det ska inte längre krävas tillstånd av Socialstyrelsen. I stället ska beslutet fattas av hälso- och sjukvården efter en mindre omfattande prövning än i dag.

KD säger nej

Kristdemokraterna kan inte gå med på de förändringar som har diskuterats mellan regeringspartierna.

– Vi säger nej till att sänka åldersgränsen för att byta juridiskt kön, så att det också omfattar barn. Vi vänder oss också mot idén att juridiskt kön är något som alla människor fritt ska kunna välja och byta, trots att man inte har diagnosticerats med könsdysfori, säger Christian Carlsson (KD), ordförande i riksdagens socialutskott.

I stället vill KD fokusera på att förbättra transvården och korta väntetiderna.