Extrem värme "testar gränserna för överlevnad"

Soptippar självantänder, asfalten bränner – och miljoner människor lever farligt när termometern närmar sig 50 grader i Indien och Pakistan.

– Värmeböljan testar gränserna för människans överlevnadsförmåga, varnar en indisk forskare.

Delar av Indien hukar under en ovanligt tidig och brutal värmebölja med temperaturer som på sina håll gott och väl har passerat 45 grader. Skolor har stängt, gigantiska soptippar fattat eld och veteskördarna krymper sedan en sval vår plötsligt slagit om till obarmhärtig hetta. Grannen Pakistan har i sin tur uppmätt 47 grader i Sindhprovinsen.

Än är det för tidigt att slå fast exakt hur kopplingarna mellan extremhettan och klimatförändringarna ser ut, enligt FN:s meteorologiska organisation WMO som dock konstaterar att läget överensstämmer med vad som väntas i ett förändrat klimat.

Testar gränserna

Värmeböljor och värmestress kommer att bli mer intensiva och frekventa i Sydasien det här århundradet, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Den pågående värmeböljan saknar motstycke i Indien, enligt Chandni Singh, forskare vid Indian Institute for Human Settlements och en av IPCC:s huvudförfattare.

– Vi har noterat en förändring i intensitet, startdatum och varaktighet. Det är vad klimatexperter har förutspått och det kommer att få omfattande effekter för hälsan, säger hon till CNN.

– Man kan inte anpassa sig hur mycket som helst. Den här värmeböljan testar gränserna för människans överlevnadsförmåga.

Petter Ljungman, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet och överläkare i hjärtmedicin vid Danderyds sjukhus, håller med om allvaret. Människan är inte byggd för att klara hur höga temperaturer som helst och måste göra sig av med värme för att kunna hålla kroppstemperaturen kring det normala.

– Var ska all värme ta vägen om omgivningstemperaturen är långt över kroppstemperaturen? säger Ljungman till TT.

– Svettning skapar kyla på hudytan men är det väldigt höga temperaturer måste man hinna i fatt svettningen, se till att man inte blir undervätskad och då får hjärtat jobbat hårdare. Det finns en gräns när man inte klarar det längre.

Särskilt utsatta

Barn, äldre och människor som redan har hjärt-kärl- eller lungsjukdomar finns bland dem som är särskilt sårbara för värmen. Kroppen behöver en till två veckor för att anpassa sig och ställa om temperaturen men det går också att vidta åtgärder som att röra sig mindre, dricka mer och göra förändringar i hemmet och på jobbet.

Problemet är att alla inte kan komma undan värmen, framhåller Petter Ljungman som forskar på luftföroreningar, värme och klimateffekter på hälsan i Indien. Biologiskt och socioekonomiskt resursstarka grupper klarar sig alltid mycket bättre medan fattiga och människor som bor enkelt eller tätt i städer är mer utsatta, säger han.

– Många måste kanske jobba utomhus också och då kan det bli väldigt påtagligt att man inte klarar av arbetet. Man blir slöare i huvudet och kan drabbas av kräkningar, illamående och krampanfall.

Men värmerelaterad ohälsa är inte bara ett problem när termometern kryper upp mot obarmhärtiga 50 grader. När Sverige drabbades av en fem veckor lång värmebölja sommaren 2018 dog omkring 750 personer mer än normalt, varav minst 600 av dödsfallen kan tillskrivas de höga temperaturerna.

– Vår tröskel för när vi börjar se hälsoeffekter är lägre än i Indien, säger Ljungman.

– Det beror bland annat på att vi i Sverige har byggt vårt samhälle utifrån att det är kallt. Husen är anpassade med isolering, vi klär och beter oss på ett annorlunda sätt.

Växande problem

Klimatförändringarna gör att även Sverige väntas ställas inför mer väderextremer, inklusive värmeböljor, i framtiden.

– Även om det inte är som i Indien så kan över 30 grader under en lång tid ge ungefär motsvarande effekter. Principen är densamma, säger Ljungman.

– Det är något vi måste fundera kring och ta höjd för. Ska vi bygga om våra städer, ha mindre svart asfalt som absorberar värme, bygga luftigare och ha mer träd, grönt och blått vatten som svalkar våra miljöer?