461 asylsökande har terrorutretts av Säpo

Olof Svensson

Terrorister eller personer med koppling till terrorgrupper kan finnas bland de som söker asyl i Sverige.

Förra året utredde Säpo 461 personer som ansökt om uppehållstillstånd – i 29 fall föreslog myndigheten att personen inte skulle få stanna i landet.

Många av dem är däremot kvar eftersom det inte går att utvisa dem.

Säkerhetspolisen, Säpo, presenterade under torsdagen sin årsbok över säkerhetsläget i Sverige.

Myndigheten slår fast att jihadister med avsikt att begå terrorattentat i Sverige utgör det största hotet.

– Flera säkerhetstjänster i Europa varnar för nya hot. Fler försök eller fullbordade attentat kommer att ske i våra närområden, säger Lari Nyroos, Säpos chefsanalytiker för verksamhetsområdet kontraterrorism.

För att förhindra attentat eller hot mot Sverige har Säpo intensifierat arbetet med Migrationsverket. "I flyktingströmmarna kan rymmas både personer med skyddsbehov och personer som kan komma att utgöra ett säkerhetshot i och mot Sverige", skriver Säpo i årsboken.

Många är kvar i Sverige

Förra året lämnade Migrationsverket 461 ärenden om uppehållstillstånd till Säpo för utredning. I 29 fall lämnade Säpo en erinran, vilket innebär att de föreslår att en ansökan om uppehållstillstånd eller medborgarskap ska avslås. Detta för att säkerställa att de som bedöms utgöra ett hot inte etablerar sig i Sverige.

Men många av dem som Säpo inte anser ska få uppehållstillstånd är fortfarande kvar i Sverige eftersom det finns så kallade verkställighetshinder att utvisa dem till deras hemländer.

– Många är kvar i Sverige. Vi kan tillämpa olika metoder, till exempel anmälningsplikt på en polisstation en eller flera gånger i veckan, säger Fredrik Milder, pressekreterare på Säpo.

Han poängterar att det inte handlar om människor som planerar ett attentat mot Sverige utan snarare om personer som på ett eller annat sätt har samröre med terrorgrupper, främst så kallade våldsbejakande islamister.

Stärkt samarbete

Antalet personer som utreds av Säpo har skjutit i höjden, 2014 var antalet motsvarande siffra 105. Ökningen kan däremot inte kopplas till höstens stora ökning av antalet asylsökande. De ansökningarna kommer att nå Säkerhetspolisen först senare i år eller nästa år, eftersom Migrationsverket har så långa handläggningstider.

En förklaring är i stället en fördjupad samverkan mellan Säpo och Migrationsverket, säger Malin Fylkner, chefsanalytiker för området säkerhetsskydd.

– Det stora antalet ärenden är en utmaning. Hur vi identifierar potentiella hot på ett rättssäkert sätt är också en utmaning, säger hon.

Förutom utredningar om uppehållstillstånd gjorde Säpo 140 utredningar av personer som ansökt om medborgarskap, erinran lämnades i 26 fall.

Malin Fylkner poängterar att utredningarna som genomförs inte handlar om brottmål utan om framtida risker.

– Sedan 2011 har 107 000 syrier sökt asyl i Sverige. Bland dem kan det finnas personer som kan utgöra ett potentiellt hot. Vårt jobb är att reducera den risken, säger hon.

Högerextremistiskt hot

Säpo lyfter även fram högerextremism och vit makt-miljön som ett ökande hot. Gruppernas aktivitet på nätet har ökat och retoriken har hårdnat. Ofta vill man få ut en bild av att alla flyktingar är potentiella terrorister.

Trots flera uppmärksammade attentat mot asylboenden ser Säpo ingen tydlig koppling mellan det och vit makt-miljön.

– Däremot är det klassisk vit makt-stategi att inspirera och uppmana andra att utföra attentat, säger Ahn-Za Hagström, Säpo:s expert på författningsskydd.