Reinfeldts stora jobbpakt skrotas
Uppdaterad 2013-01-30 | Publicerad 2013-01-29
Förhandlingarna har havererat och pakten skrotats
Det blir ingen jobbpakt mellan regeringen och arbetsmarknadens parter för att mota tillbaka ungdomsarbetslösheten.
Nu skyller Svenskt Näringsliv haveriet på LO.
– Sättet det behandlat det här på är respektlöst, säger vice vd Christer Ågren.
Under Almedalsveckan i somras presenterade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) ”jobbpakten”, en tänkt trepartsuppgörelse mellan regering, fack och arbetsgivare. Enligt Reinfeldt skulle pakten kunna ge 30 000 jobb i kampen mot den höga ungdomsarbetslösheten.
Sedan dess har intensiva förhandlingar mellan Svenskt Näringsliv, LO och regeringen pågått. De senaste veckorna har diskussionerna blivit allt mer intensiva då regeringen velat få fram resultat som kunde presenteras under våren.
Pakten skulle bygga på att unga under 25 år skulle komma in på arbetsmarknaden via yrkesintroduktion. De skulle jobba och få lön 75 procent av tiden, medan resten ägnas åt utbildning där staten skjuter till pengar till handledarstöd.
Men det blir ingen jobbpakt. I morse ringde Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström till LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.
Stort missnöje
– Urban ringde mig i morse och sa att de inte var intresserade av att gå med i jobbpakten under de här premisserna som vi talat om. Jag blev väldigt förvånad. Han tyckte vi skulle ingå jobbpakt och gå med på förändringar i lagstiftningen om arbetsrätten. Men man kan inte få allt man vill, så fungerar det inte, säger Thorwaldsson.
Enligt uppgifter till Aftonbladet har det den senaste tiden funnits ett stort missnöje inom Svenskt Näringsliv. Källor har berättat att man tyckt att LO har krävt alldeles för mycket och fokuserat för lite på ungdomsarbetslösheten.
Irritationen bekräftas också av organisationens vice vd Christer Ågren, som skyller debaclet med jobbpakten på LO.
– Det är jättetråkigt om det inte skulle bli någon jobbpakt, och dessutom helt onödigt. Men det handlar om att LO inte nöjer sig med att hitta en uppgörelse om jobbpakten utan ställer en massa andra krav också för att godkänna pakten. Vi sa nej till en del av deras krav och då drog LO slutsatsen att jobbpakten inte kan genomföras. Men det var deras beslut, säger han.
Ågren säger att Svenskt Näringsliv var beredda att gå med på en del krav, men inte alla.
– Det handlade om arbetsrätten, förändringen av a-kasseavgifterna och en del bitar inom pensionsområdet. En del kunde vi leva med, men inte allt. Det vore bättre om de, precis som vi, inte ställde en massa kringkrav, utan insåg att de jobbpakten i sig är jätteviktig för det skulle ge en bättre introduktion på arbetsmarknaden för de unga, säger han.
Redan förra veckan kunde Aftonbladet avslöja att spelet om jobbpakten blivit en kohandel som innehöll drösvis med krav. Regeringen hade då gått med på ett av LO:s krav för att gå in i pakten – att skippa de differentierade avgifterna i a-kassan. Samtidigt så hade arbetsgivarna krävt att staten inte bara skulle betala stöd till handledare och även arbetsgivaravgiften för de unga som skulle anställas. Men det fanns fler önskemål.
”En enorm sak”
– Vi krävde också att det skulle bli stopp på förhandlingar om det som bestämmer arbetsrätten. Det är svårt för oss i facket att gå in i en jobbpakt om lärlingssystem om regeringen lagstiftar om provanställningar för alla lärlingar. Det funkar liksom inte, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
I december ställde Anders Borg ett motkrav till LO – för att inte röra arbetsrätten via lagstiftning.
– Han sa att han går med med på det om vi i LO var beredda att inleda förhandlingar om ett nytt huvudavtal och lösa frågan där i stället. Det är en enorm sak, då det förra huvudavtalet, Saltsjöbadsavtalet, slöts 1938. Men vi gick med på det och jag var säker på att vi skulle få i hop det här, säger LO-ordföranden.
Giftigt vapen
Enligt uppgifter till Aftonbladet så skulle jobbpakten också bli en fjäder i hatten för regeringen i nästa års valrörelse. Att göra upp om ungdomsjobben med LO skulle var ett giftigt vapen mot Socialdemokraterna, som står facket nära. Men nu får alltså statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg leta nya sätt att bekämpa både ungdomsarbetslösheten och S.
Även för LO innebär den skrotade jobbpakten att man får söka nya forum.
– Vi får hitta andra forum för att lösa ungdomsarbetslösheten. Men jag vill ge väldigt mycket beröm till regeringen för hur de har skött det här. De har varit väldigt öppna. Alla krav de har ställt på oss och alla krav vi har ställt på dem har gått igenom. Jag tror att Anders Borg på riktigt vill göra något åt problemen med ungdomsarbetslösheten. Jag har pratat med dem nere på departementen. De är så klart också ledsna.
Christer Ågren på Svenskt Näringsliv hoppas att diskussionerna ska kunna återupptas längre fram.
– Jag tror det finns förutsättningar för att få ihop det här, inte minst för att LO:s position att kräva förändringar på helt andra områden inte är hållbar i längden. De hade inte behövt ställa in jobbpakten på grund av arbetsrätten, säger han.