Glömda på toaletten
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-11-25
Ingrid, 79, glömdes på toaletten: Fick fraktur i benet, slog upp pannan och bröt båda armarna
En sommardag i juli hjälpte personalen 79-åriga Ingrid till toaletten.
Sedan rusade de vidare i serviceboendets korridorer.
Ingrid som både är dement och saknar förmåga att gå glömdes bort.
Ingrid, 79, ligger nerbäddad i sängen i sin enrummare på serviceboendet Allégården i Smedjebacken. Hon får hjälp att smaka av dottern Marie Högbergs bullar.
Ingrids armar ligger slappa över täcket.
De har förlorat den sista kraften sedan olyckan i juli, då hon hjälptes ur rullstolen till toaletten.
”Nu är hon för svag”
Och blev bortglömd.
Över en timme senare fann personalen henne på golvet. Med ett sår i pannan, en fraktur i benet och båda armarna brutna.
Dottern Marie Högberg ger sin mamma en öm kyss på pannan.
– Förr kunde vi åtminstone ta med henne hem då och då. Nu är hon för svag.
Trots personalens slarv har Marie svårt att vara arg. Hon är väl medveten om deras tunga arbetsbörda.
– Men man borde åtminstone ha kunnat se till att mamma var ordentligt fastspänd.
Hur mycket lidande olyckan orsakat är det ingen som vet.
Ingrid som sedan länge förlorat förmågan att uttrycka sig, kan inte berätta.
– Det är mycket obehagligt. Vi har ingen aning om vad hon innerst inne känner.
Marie Högberg ser inte fram emot dagen hon själv blir gammal.
”Ren förvaring”
– Äldrevården har blivit en plats för ren förvaring. Personalen har knappt tid att ta ut de gamla. Mamma fick stanna inne hela sommaren.
Klas Öhman, medicinskt ansvarig sjukskötare, beklagar olyckan men vill inte kommentera situationen på servicehemmet.
– I första hand är det upp till Socialstyrelsen att göra en bedömning om vi har haft några brister.
Hela veckan granskar Aftonbladet den svenska äldrevården. Häng med på en resa in bland blöjor, psykofarmaka, matlådor och rullstolar. Så du vet vad som väntar dig. I dag handlar det om gamla människor som glöms bort på toaletten. Som väntat i timmar, ropat, ramlat, slagit ut sina tänder, brutit armar och ben. Och dött. Dessa berättelser dyker upp gång på gång i skörden av tusentals anmälningar mot svensk äldrevård.