EU-skola del 6: EU och framtiden

En miljon EU-medborgare kräver att flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg stoppas.

EU-kommissionen har sagt nej.

I Sverige går debatten het om ja eller nej till en EU-armé.

Det här är osanningar i dag men kan bli sanningar om ett okänt antal år.

EU-skolans sista del handlar om EU och framtiden.

I dag 27 medlemsländer. I morgon kanske 40.

Den Europeiska unionen växer men kostymen är för trång och opraktisk.

Därför behöver EU reformeras och därför går det inte att prata om EU och framtiden utan att prata om Lissabonfördraget, förslaget till ny grundlag. Med den på plats ska unionen kunna växa tack vare enklare beslutsfattande och färre kockar vid grytorna:

Parlamentet krymper

Kommissionen, EU:s ”regering” kommer inte längre att ha en representant för varje medlemsland. I stället ska två tredjedelar av medlemsländerna vara med. Platserna kommer att rotera mellan länderna. Även Europaparlamentet krymper. 751 i stället för dagens 785 ledamöter.

När medlemsländernas regeringar ska komma överens i ministerrådet räcker det i framtiden med kvalificerad majoritet i fler frågor än i dag. Nu gäller enhällighet i frågor som rör bland annat kultur, social trygghet för arbetstagare, polisiära och straffrättsliga frågor samt asylpolitik.

Med Lissabonfördraget kommer unionen få en permanent ordförande som väljs på 2,5 år. I dag växlar ordförandeskapet var sjätte månad. EU får också en egen ”utrikesminister” som ska vara unionens röst i världen.

En miljon EU-medborgare

Dessutom får EU-parlamentet mer att säga till om, bland annat i frågor om brott och straff. Varje lands parlament, som Sveriges riksdag, får chans att yttra sig om EU-beslut och om minst en miljon EU-medborgare ställer sig bakom ett förslag kan det bli verklighet. Men kommissionen kan också säga nej.

Om Lissabonfördraget blir verklighet är ett av målen att skapa ett gemensamt försvar. Men här måste alla länder vara överens. Säger Sverige nej blir det inget.

Men Lissabonfördraget kan inte bli verklighet förrän alla länder har sagt ja. Ett land, Irland, har sagt nej i en folkomröstning. I höst ska irländarna rösta igen. Och utan Lissabonfördraget är det oklart hur det blir med utvidgningen, EU:s tillväxt. Tyskland och Frankrike har till exempel sagt blankt nej till fortsatt utvidgning utan den nya grundlagen. De här länderna står i alla fall på tur:

Kroatien, Makedonien och Turkiet. Dessa länder har fått status som kandidatländer.

De här länderna förhandlar om att bli kandidatländer:

Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Montenegro och Serbien.