”Det verkar vara en copy cat-attack”

Mattias Sandberg

Stora likheter mellan Köpenhamn och Paris

Terrordådet i Paris sågs som en stor framgång bland islamister.

Nu ser experterna flera likheter med Köpenhamn.

– Det verkar vara en copy cat-attack och det kommer ske fler attatentat, säger Magnus Norell, forskare med inriktning på terrorism.

Köpenhamnsterroristen Omar Abdel Hamid el-Hussein gav sig först på ett möte om yttrandefrihet, där den svenske konstnären Lars Vilks deltog.

Sedan attackerade han en synagoga, där det pågick en bar mitzva-fest.

”Tydligt mönster”

Tillvägagångssätter är snarlikt det i Paris.
Där attackerade gärningsmännen först satirtidningen Charlie Hebdo, för att sedan ge sig på en judisk butik.

– Paris sågs som en stor framgång av islamisterna. Där attackerade man först en symbol för det fria ordet och sedan gav man sig på ett judiskt mål. Det här verkar vara en copy cat-attack och det kommer ske fler attentat. Det är jag övertygad om, säger Magnus Norell, forskare med inriktning på bland annat terrorism och knuten till The Washington Institute for Near East Policy.

Få personer

Enligt honom finns det flera likheter mellan dåden.

– I båda fallen är det få personer som är inblandade. I Köpenhamn var han ensam om att utföra dåden, men med tanke på att dansk polis har arresterat fler personer så verkar han ha fått hjälp.

– Och det är effektivt, rent taktiskt, att vara så få personer. Trots att gärningsmannen nyligen släpptes ur fängelse så kunde polisen ändå inte stoppa dådet.

”Förtvivlat svårt”

Magnus Norell säger att terrordådet i Köpenhamn illustrerar hur förtvivlat svårt det är för säkerhetstjänsten att vara preventiv.

– Man har inte resurser för att hantera alla våldsverkare. När gärningsmännen dessutom är inställda på att dö blir det väldigt svårt att försvara sig. Samtidigt har Danmark kommit längre än oss när gäller att diskutera islamistisk terrorism. De har en beredskap sedan tio år tillbaka och har satt sig in i det här på ett sätt som vi inte har gjort i Sverige. 

Judiska mål

Även Hans Brun, forskare vid Försvarshögskolan samt King's College i London, ser likheter mellan Köpenhamn och Paris.

– Det finns ett tydligt mönster här. Det finns även likheter med attentatet i Ottawa, där man sköt ihjäl en soldat och sedan gav sig på parlamentet, och med attentatet i Toulouse, där tre barn och en rabbin mördades utanför en judisk skola.

Enligt honom är det väldigt svårt att försvara sig.

– Det här rör sig om ensamma gärningsmän som ger sig på ett mål som är utspanat i förväg. Därefter ger man sig på ett sekundärmål. I Paris, Köpenhamn och Toulouse har gärningsmännen gett sig på judiska mål.

Omöjligt för polisen

Att gärningsmännen är kända av polisen behöver inte underlätta, enligt Hans Brun. 

– Det är förhållandevis många människor som har dömts för brott som de här gärningsmännen har dömts för tidigare. Bara i Sverige är det tusentals som är dömda för misshandel, narkotikabrott, eller olaga vapeninnehav av olika slag.

– Det är förstås omöjligt för polisen att hålla koll på alla och göra en realistisk bedömning och hela tiden vara framgångsrika. Polisen får bara och ska bara bevaka personer som anses vara en säkerhetsrisk.

Kan radikaliseras i fängelse

Den 22-årige mannen hade precis släppts från fängelse.

Enligt Hans Brun kan det vara en grogrund för radikalisering.

- Det är en möjlighet. Man kan radikaliseras i olika sociala sammanhang. Men det kan också ha skett under uppväxten eller via internet. Men titta på gärningsmannen i Kanada, titta på gärningsmannen i i Toulouse, titta på bröderna i Paris, titta på  gärningsmannen nu i Köpenhamn. Det finns ett mönster. Det som är farligt är rotlösheten, män utan jobb eller utbildning.

– Det här är ingenting som kommer försvinna. Det jag saknar är en diskussion om jihadism som ideologi och hur vi ska bekämpa den. Samhället har god koll på traditionell vänster- och högerextremism. Det här är något annat. Jag skulle vilja se att man utvecklar en strategi som omfattar tre viktiga områden - rekryterna, tillgång till pengar, vapen och kommunikationsmedel - och propagandan.